Regelböcker / Vattensport

Vattensport

2023

(Fotograf: Pickla.se)

0.0 Begrepp och förkortningar

Chefstekniker = besiktningschef

NT = Nationellt tävlingsreglemente, gäller alla grenar

SR = specialreglemente (grenspecifikt)

Supervisor = kontrollant

Tekniker = besiktningsman

1.0 Allmänna bestämmelser

1.1 Regelverk

Detta är ett nationellt regelverk för vattensporterna (aquabike, offshore och rundbana) och som beskriver nationella klasser samt nationella undantag och tillägg till Svemo Nationellt tävlingsreglemente (NT) och till internationella förbundet Union Internationale Motonautiques (UIM:s) regelverk. Vid eventuell konflikt mellan dessa regelverk står detta NT över detta regelverk men UIM:s regelverk står över NT och detta regelverk. Notera att detta regelverk endast gäller nationella tävlingar i Sverige och inte internationella tävlingar i Sverige om inget annat framgår av tilläggsreglerna eller är specificerat som undantag i aktuell regel. Vid händelse av konflikt mellan regelverk och gällande lagar eller förordningar går lagar och förordningar alltid först.

Det är klubbens, arrangörens, funktionärens och den aktives skyldighet att ha vetskap om gällande regler.

För enskild tävling kan särskilda tävlingsregler utfärdas av förbundet.

När åldersgränser nämns ska personen fylla den angivna åldern under innevarande år.

1.2 Personlig säkerhet

Personlig säkerhetsutrustning ansvarar användaren själv för. Notera att utrustningen måste provas under verklighetsliknande förhållanden för att säkerställa korrekt funktion enligt gällande regelverk.

Arrangör har rätt att utöka säkerhetsutrustningen. Ett sådant tillägg måste meddelas senast i startbekräftelsen.

1.3 Dispenser

Under särskilda förhållanden kan vattensportsektionen ge dispens. En dispens är personlig och alltid giltig ett år från utfärdandet. Dispensen ska sökas genom den klubb som personen är medlem i och tävlar för.

1.4 Etik och moral

Utöver UIM:s och Riksidrottsförbundets regler om etik och moral vill vi påpeka vikten av korrekt beteende på tävlingsplatsen inte bara av deltagare utan även av teammedlemmar och anhöriga. Vi vill också påpeka vikten av försiktighet och omtänksamhet innan något publiceras på sociala medier.

1.5 Sluten depå

Vid sluten depå finns inget krav att arrangör ska teckna brand- och stöldförsäkring.

1.6 Miljömatta

Miljömatta, eller uppsamlingskärl, ska alltid användas oavsett underlag. Den ska ha en absorberings-/lagringskapacitet på minst en (1) liter. Storleksmässigt ska miljömattan täcka området under växelhus eller aggregat. Miljömatta ska uppvisas vid säkerhetsbesiktning på tävling. Att vägra använda miljömatta kan leda till uteslutning ur tävlingen.

Arrangör äger rätt att erbjuda annan lösning än miljömatta, detta skall då framgå i tilläggsreglerna.

1.7 Träning

Vid träning som inte är i samband med tävling ska arrangören meddela förbundet banområde samt kontaktperson i förväg. För säkerhet vid träning se bilaga A.

2.0 Licenser

2.1 Licenstyper

Giltighetstiden för licenser är ett kalenderår, bortsett från tillfälliga licenser. Licenserna finns som både nationella och internationella licenser, förutom Guldhjälmslicensen som endast är en nationell licens. Alla licenser löses via Svemo TA.

LicenstypÅlder
Guldhjälmslicens8-11 år
Ungdomslicens12-15 år
Juniorlicens16-21 år
Seniorlicens22 år-* Från 65 år krävs hälsodeklaration
och eventuellt läkarintyg.
Classic licens13 år-* Från 65 år krävs hälsodeklaration
och eventuellt läkarintyg.
Klubblicens12 år-För den som endast ska delta i klubbens
verksamhet (träning och klubbtävling)

* Förare över högsta ålder ska i samband med licensköp fylla i en digital hälsodeklaration för att erhålla tävlingslicens. Förekommer ”ja”-svar på någon av frågorna, krävs läkarintyg (Svemos framtagna blankett), som skickas in till Svemo Licensavdelning. Läkarintyget kommer vara giltigt i 5 år.

Undantag: Förare i cockpitbåt ska, oavsett ålder genomföra läkarundersökning och skicka in läkarintyg till Svemo (blankett framtagen av Svemo ska användas). Läkarintyget kommer vara giltigt i 5 år.

Även tillfälliga licenser finns inom ovan kategorier samt även prova-på licens , se NT för mer information.

2.2 Krav för att få tävlingslicens

  • Simkunnig
  • Ha kunskap om sportsliga regler
  • eventuell hälsodeklaration och/eller läkarintyg
  • förarintyg och manöverintyg för högfartsbåt (gäller endast förare i offshore)
  • godkänt turtletest (gäller endast förare och navigatörer i cockpitbåt)

2.3 Debutant (offshore och rundbana)

Debutant är den som inte har tävlat tidigare eller inte tävlat på fem år eller den som byter disciplin. Debutant är man tills man genomfört två av tävlingsledaren godkända tävlingar. Som debutant måste du ha röda tävlingssiffror på ekipaget.

När du har genomfört två av tävlingsledare godkända tävlingar får du byta till svarta tävlingssiffror.

Som godkänd tävling för debutanter kan även ett (1) av förbundet sanktionerat tränings-/utbildningstillfälle räknas.

Har du kört tre icke godkända tävlingar anses du inte lämplig och blir avstängd i tolv månader. Därefter kan du söka ny licens.

I rundbana startar alltid debutanter i ytterspår. Vid flera debutanter startar den med sämst tid ytterst. I offshore startar alltid debutanter bakom övriga båtar i startgruppen.

Förare som debuterar i en klass med röda siffror kan inte tävla utomlands eller delta i ett internationellt mästerskap under det kalenderår som föraren haft debutantlicens utan förbundets godkännande.

Som debutant ska du ha ett samtal med tävlingsledaren eller en utsedd debutantansvarig innan tävling. Under detta samtal ska du få möjlighet att ställa de frågor du har.

Tävlingsledaren eller en debutantansvarig kommer att fungera som din mentor under tävlingen och kommer att stämma av med dig efter tävlingen. Om tävlingsledaren eller någon av tävlingsledaren utsedd person anser att allt gått bra får du tillgodoräkna dig denna tävling som en av dina godkända debutanttävlingar. Anses det inte ha gått bra måste tävlingsledaren rapportera in detta till förbundet.

2.3.1 Debutantasvarig

En tävlingsarrangörs debutantansvarig har som uppgift att:

  • vara värd för de som är debutanter i tävlingen
  • finns tillgänglig inför, under och efter tävling för att besvara eventuella frågor
  • ha kännedom om tävlingens organisation, dess huvudfunktionärer och genomförandet
  • finnas på plats under hela tävlingsdagen och aktivt söka kontakt med debutanterna
  • stämma av med debutanterna efter varje delmoment (besiktning, förarmöte, träning, tävling m.m.)
  • tillsammans med tävlingsledaren utvärdera vad som kan förbättras för framtida tävlingar

2.4 Debutant (aquabike)

Debutant är förare under sina tre första tävlingar och ska då stå under särskild uppsikt av tävlingsledaren och vid dessa tävlingar hänvisas till lämplig klass av tävlingsledaren.

Tävlingsledaren kan även tillämpa särskilt startförfarande för debutant. Debutant ska ha en röd väst på sig under tävling. Den röda västen ska arrangören tillhandahålla.

2.5 Turtletest

Turtletest ska göras av alla som åker cockpitbåt. UIM:s instruktioner ”Immersion training procedure” gäller med följande nationella tillägg:

  • simglasögon, dykarmask, näsklämma etc. som inte används vid tävling får inte användas under turtletestet.
  • offshoreåkare ska plocka ut en annan person ur turtlen.

2.6 Behörigheter funktionärslicenser

För vattensporterna finns det sju olika funktionärstyper; tävlingsfunktionär, tävlingsledare, supervisor, chefstekniker, tekniker, mätfunktionär och räddningsfunktionär. Nedan beskrivs de olika typer av funktionärstyper som har olika behörigheter inom sig.

Det finns ingen maxålder för vattensporternas funktionärer. En lista på samtliga funktionärers behörigheter publiceras offentligt.

2.6.1 Tävlingsfunktionärer

Tävlingsfunktionärer kan, efter utbildning, ha följande behörigheter:

  • ordinarie funktionär
  • biträdande tävlingsledare/säkerhetschef
  • tävlingssekreterare

2.6.2 Tekniker

Tekniker kan, efter utbildning, ha följande behörigheter:

  • Säkerhetsbesiktning av öppen båt för både offshore och rundbana
  • Säkerhetsbesiktning av cockpitbåt för både offshore och rundbana
  • Efterbesiktning av offshore och rundbana
  • Säkerhetsbesiktning av aquabike
  • Efterbesiktning av aquabike

2.6.3 Mätfunktionär (offhsore och rundbana)

Mätfunktionärer kan, efter utbildning, ha följande behörigheter:

  • Utfärda mätbrev för öppna båtar för både offshore och rundbana
  • Utfärda mätbrev för cockpitbåtar för både offshore och rundbana

2.6.4 Räddningsfunktionär (offshore och rundbana)

Räddningsfunktionär kan, efter utbildning, ha följande behörigheter:

  • Räddningsfunktionär
  • Räddningschef

2.7 Försäkringar

Licenserade förare och navigatörer omfattas av olycksfalls- och ansvarsförsäkring, se mer i NT. Ansvarsförsäkringen har ett försäkringsbelopp på 10 000 000 SEK.

Även funktionärer är försäkrade, se mer i NT.

3.0 Tävlingar

3.1 Tävlingar

En tävling följer alltid UIM:s regler och/eller NT samt SR.

3.2 Tävlingsfunktionärer

De olika funktionärernas uppdrag beskrivs i UIM:s regelbok i §200 och §201.

För att få verka som funktionär måste personen ha en giltig funktionärslicens med rätt behörighet.

Tävlingsledningen ansvarar för att övriga funktionärer har tillräcklig kunskap för att utföra sitt uppdrag. Tävlingsledningen ansvarar också för att samtliga funktionärer och deltagare tar sitt ansvar vad gäller miljön inklusive ljudnivåer. Tävlingsledningen ansvarar även för att det finns tillräckligt med resurser för att genomföra tävlingen på ett säkert sätt.

Vid offshoretävlingar i Sverige ställs det även krav på en webtrackingansvarig.

Supervisor och teknisk supervisor utses av Vattensportsektionen. Det kan vara en person som har båda rollerna. Förbundet står för milersättning för supervisors resa till och från tävlingsplatsen. Arrangören står för supervisors logi och mat under tävlingen.

3.3 Tävlingstillstånd (offshore och rundbana)

För att en klubb ska få ett godkänt tävlingstillstånd måste följande krav uppfyllas:

  • tillstånd från myndigheter, exempelvis polis och länsstyrelse.
  • en tävlingsledning bestående av minst en tävlingsledare, biträdande tävlingsledare/säkerhetschef och en chefstekniker. På rundbanetävlingar krävs även en räddningschef.
  • räddningsteam som uppfyller följande krav:
    • två dykare varav en måste ha minst dykcertifikat motsvarande PADI Rescue diver eller CMAS***.
    • en sjuksköterska eller ambulanssjukvårdare med aktuell akuterfarenhet.
    • en förare med minst förarintyg och manöverintyg för högfartsbåt.
    • båt och/eller aquabike med lämplig utrustning (t.ex. spineboard, brandsläckare, första hjälpen osv).
  • en ambulans med lämplig personal. Se mer i bilaga A.
  • tillräckligt med övriga funktionärer, så som bevakningsfunktionärer, besiktningspersonal, eventuell webtrackingansvarig, personal till sekretariat osv.

3.4 Tävlingstillstånd (aquabike)

För att en klubb ska få ett godkänt tävlingstillstånd måste följande krav uppfyllas:

  • tillstånd från myndigheter, exempelvis polis och länsstyrelse.
  • en tävlingsledning bestående av minst en tävlingsledare och en chefstekniker.
  • tillräckligt med övriga funktionärer, så som bevakningsfunktionärer, tekniker, eventuell webtrackingansvarig, personal till sekretariat osv.
  • ett räddningsteam som minst uppfyller följande kunskapskrav:
    • lämpligt antal rescue jet med kompetenta förare, varav den ena ska vara utrustad med bår. Vid större bansträckning bör minst 3 rescue jets finnas.
    • en sjuksköterska eller ambulanssjukvårdare med aktuell akuterfarenhet.

3.5 Tilläggsregler

Tilläggsregler skall vara godkända i Svemo TA och publicerade senast en månad innan första tävlingsdag. Tilläggsreglerna bör skrivas tillsammans med supervisor. I startbekräftelsen ska huvudfunktionärer namnges. I tilläggsreglerna ska följande finnas med:

  • tid och plats för prisutdelning
  • när och hur avanmälan måste ske
  • bestämmelser för träning
  • startmetod
  • tidsgräns för målgång
  • antal varv
  • typ av tidtagning
  • tankningsmöjligheter på tävlingsplatsen
  • kontaktuppgifter till debutantansvarig
  • instruktioner om hur en tillfällig licens kan lösas

I tilläggsreglerna för en tävling ska det framgå vilka klasser som kör om SM-/RM-status enligt kapitel 4.

3.6 Startbekräftelse (offshore och rundbana)

Arrangör ska i startbekräftelse, som skickas ut senast en vecka innan evenemanget, informera deltagarna om tävlingens huvudfunktionärer och bana.

3.7 Avanmälan

Avanmälan till tävling/uppvisning får inte ske utan giltiga skäl enligt Riksidrottsförbundets stadgar.

3.8 Bevakningsbåtar

Funktionärsbåtar ska köras av personer med gott sjövett och framföras med låg fart för att undvika större svallvågor. Tävlingsledningen ansvarar för att personerna i funktionärsbåtarna har tillräcklig kunskap för att kunna utföra sitt uppdrag på ett säkert sätt. Under både officiell träning ska antalet bevakningsbåtar vara tillräckligt stort för att hela träningsområdet ska kunna överblickas från sjön.

3.9 Öppen eld

Öppen eld, svetslåga, blåslampa, brännare eller liknande får inte användas inom depåområde med mindre än att tävlingsledningen tillfrågats och att deras anvisningar följs om tillstånd beviljas. Rökning är inte tillåtet inom depåområdet, gäller även e-cigaretter.

3.10 Orange rök = röd flagg

Orange/röd rök samt blinkande rött ljus likställs med röd flagg.

3.11 Start (offshore)

Nationellt tillåts att bloss/raket ersätts med blixtljus/saftblandare.

3.12 Varvlopp (rundbana)

Vid varvlopp ska alla flaggas av när första ekipaget gått i mål. Poängberäkning sker efter antalet gjorda varv och ordning i mål.

3.13 Prisutdelning

Alla deltagare som fullföljer en tävling i instegsklasserna (t.ex. GT15, 3J eller aquabike junior) bör få pris. Prisutdelningen bör ske direkt efter sista heat.

3.14 Efter genomförd tävling

Efter genomförd tävling ska resultatet samt helst ett kort referat skickas till förbundet för publicering på hemsidan.

3.15 Supervisor

Vattensportsektionen utser en supervisor för varje mästerskapstävling i Sverige.

Supervisorn utgör förbundets kontaktman med tävlingsledningen, men har inte direkt ansvar för tävlingens genomförande. Supervisorn kan även inneha rollen som teknisk supervisor.

Supervisorns uppgift är att stötta och vägleda tävlingsledningen före, under och efter tävling i frågor som rör planering, säkerhet och utvärdering så att förbundets regler och målsättning efterlevs.

Supervisorn har rätt att:

  • besluta i frågor rörande tävlingens giltighet som mästerskapstävling.
  • skjuta upp start om särskilda skäl föreligger.
  • vid mycket grava anmärkningar mot tävlingen hänskjuta frågan om tävlingens avlysning till juryn.
  • kräva en tävlande att genomgå alkoholtest.

Supervisorn:

  • bör kontrollera tilläggsreglerna
  • ska godkänna eventuella sena ändringar i startbekräftelsen.
  • ska vara närvarande under hela tävlingen från registrering till prisutdelning
  • ska vara delaktig i viktiga beslut som tas av tävlingsledaren och säkerhetschefen.
  • ska stämma av att banan är säker och enligt beskrivning
  • ska vara närvarande vid förarmötet.
  • ska vara närvarande vid starten.
  • ska vara närvarande vid målet.
  • ska signera de officiella resultaten innan dessa sätts upp på anslagstavlan.

Om svårare olycksfall inträffar ska supervisor tillsammans med teknisk supervisor se till att inblandade båtar besiktigas och att en rapport skrivs. Detta för att kunna fastställa om olyckan orsakats av maskinella eller utrustningsmässiga fel samt dra en slutsats om detta kunnat förebyggas.

Supervisorn är ordförande i juryn vid nationell tävling och samlar utsedda jurymedlemmar innan tävlingens start.

Supervisorn ska så fort som möjligt men senast 8 dagar efter avslutad tävling ladda upp tävlingsrapport, tillsammans med rättad startlista, juryprotokoll, eventuell incidentrapport samt slutgiltig resultatlista i Svemo TA.

3.16 Teknisk supervisor

Vattensportsektionen utser en teknisk supervisor för varje tävling i Sverige.

Tekniska supervisorn utgör förbundets kontaktman med chefstekniker, men har inte direkt ansvar för besiktningarnas genomförande. Tekniska supervisorn får inte ha annan officiell uppgift under tävlingen, och får inte heller delta som tävlande. Tekniska supervisorn kan även inneha rollen som supervisor.

Tekniska supervisorns uppgift är att stötta och vägleda tävlingsledningen och chefsteknikern före, under och efter tävling i frågor som rör planering, säkerhet och utvärdering så att förbundets regler och målsättning efterlevs. Tekniska supervisorn ska se till att lokala tekniker på olika platser tillämpar förbundets och UIM:s regelverk samt använder samma bedömningsgrunder, helst lika strikta som de tillämpas internationellt.

Teknisk supervisor:

  • ska se till att förbundets mätutrustning kommer till tävlingsplatsen samt att de återlämnas till angiven person.
  • ska vara på plats vid besiktningens början, detta gäller även om del av besiktningen utförs kvällen före tävlingsdag.
  • ska säkerställa att chefsteknikern har tillräckligt med tekniker.
  • ska gå igenom alla besiktningsprotokoll och avgöra vilka ekipage som tillåts starta.
  • ansvarar för att nödvändiga anmärkningar införs i loggböckerna.
  • ska se till att tekniker kontrollerar skadade båtar, övervakar reparationer, enligt reglementets krav, samt i standardmotorklasser tillfälligt omhändertar eventuellt utbytta delar.

Om svårare olycksfall inträffar ska tekniska supervisorn tillsammans med supervisorn se till att inblandade båtar besiktigas och att en rapport skrivs. Detta för att kunna fastställa om olyckan orsakats av maskinella eller utrustningsmässiga fel samt dra en slutsats om detta kunnat förebyggas.

Tekniska supervisorn ska ingå i juryn vid nationell tävling.

Tekniska supervisorn ska så fort som möjligt men senast 8 dagar efter avslutad tävling ladda upp tävlingsrapporten i Svemo TA. Tävlingsrapporten bör om tiden medger skrivas tillsammans med chefsteknikern.

4.0 Regler för mästerskap

4.1 Mästerskap

Med mästerskap menas riksmästerskap (RM), svenskt mästerskap (SM), svenskt mästerskap för juniorer (JSM), nordiskt mästerskap (NM), europamästerskap (EM) och världsmästerskap (VM).

4.2

JSM-/SM-/RM-tävling kan endast arrangeras av Svemo, distrikt och/eller förening med medlemskap i Svemo. Tävlingarna kan endast arrangeras inom Sveriges gränser.

SM kan genomföras som en enskild tävling eller i serieform, där flera deltävlingar räknas in i mästerskapet.

Arrangör har inte rätt att begränsa deltagarantal i JSM/SM/RM-tävling under förutsättning att förarens anmälan till tävlingen kommit in innan anmälningstiden gått ut.

En klass kan inte ha både RM- och SM-status under samma säsong.

4.3 Deltagare i JSM-/SM-/RM-tävling

JSM/SM/RM är öppet för deltagare med helårslicens utfärdad av Svemo. JSM-/SM-/RM-poäng tilldelas endast tävlande som är svensk medborgare eller stadigvarande bosatt i Sverige och som innehar svensk licens. Utländska deltagare kan delta i JSM-/SM-/RM-tävling men utan att tillgodoräkna sig mästerskapspoäng.

4.4 Antal deltagare för JSM-/SM-/RM-status

Tävlingsklassen ska ha minst sex deltagare för att JSM-/SM-status ska gälla för den tävlingen. Har tävlingsklassen färre än sex deltagare men minst tre deltagare är det RM-status.

4.5 Distanser och tävlingstyp (offshore & rundbana)

Distanserna under en JSM-/SM-/RM-tävling måste vara enligt följande för att vara en mästerskapstävling.

3J, inbordare, 2 liter (K)     40-70 distans
Offshore V150, V300, W150, V450, V75050-100 distans
Offshore 3A, 3B, 3C, 3X 50-100 distans
Aquabike offshoremax 30 distans
GT15, GT30 och OSY400 4 heat om minst 4 000 meter, 3 heat räknas
F4, F2, F14 heat om minst 8 000 meter, 3 heat räknas

Tre heat kan köras om tiden inte medger annat, då räknas samtliga heat. Detta måste i så fall anges i tilläggsreglerna.

Vattensportsektionen har möjlighet att besluta om annan banlängd och/eller antal heat.

4.6 Poängberäkning JSM/SM/RM (offshore & rundbana)

Enligt respektive tävlings resultat utdelas poängen

20-17-15-13-11-10-9-8-7-6-5-4-3-2-1

där 20 poäng går till den som vunnit tävlingen. Vid godkänd säkerhetsbesiktning och närvaro vid förarmöte får föraren två bonuspoäng. Debutanter har inte rätt till JSM-/SM-/RM-poäng.

Föraren får tillgodoräkna sig resultaten från säsongens samtliga SM-/RM-tävlingar. Samtliga bonuspoäng ska tillgodoräknas. Ekipage måste gått i mål minst en gång under året för att erhålla medalj. Om en förare haft mer än en navigatör under en SM-serie tilldelas den navigatör som kört hem flest poäng eventuell medalj, har navigatörer kört hem lika många poäng får den navigatör med flest antal placeringar med 20 poäng, därnäst 17 poäng osv eventuell medalj. Om det ändå är lika får föraren välja vilken navigatör som ska erhålla medaljen.

SM-/RM-poäng är knutna till förare och klass.


Om två eller flera ekipage får samma slutpoäng sker särskiljning enligt följande:

  1. Föraren med flest antal placeringar med 20 poäng, därnäst 17 poäng osv. placerar sig först.
  2. Om det ändå är lika särskiljer den eventuellt borträknade tävlingen.
  3. Om det ändå är lika delas mästerskapstiteln.

4.7 Poängberäkning JSM/SM/RM (aquabike)

För att en klass ska få SM-status krävs minst 10 startande under föregående eller innevarande år. För att en klass ska få RM-status krävs minst 3 startande under föregående eller innevarande år. Utöver detta har förbundet rätt att tilldela SM-status för annan klass. I JSM/SM-/RM-serien ska debutanter räknas med i antalet startande per år.


I varje tävlingsheat utdelas poängen

25-22-20-18-16-15-14-13-12-11-10-9-8-7-6-5-4-3-2-1

där 25 poäng går till den som vunnit heatet.


I heattävlingar kör varje klass 2-3 heat där förare i varje klass får tillgodoräkna sig poäng från samtliga finalheat.


Vid elimineringstävlingar får förare i varje klass poäng från båda finalheaten. Då
A-finalerna alltid innehåller åtta förare används de första åtta poängen i poängskalan (25-22-20-18-16-15-14-13) för A-finalerna. Lägre finaler använder nästkommande poäng i skalan (12-11-10-9-8-7-6-5-4-3-2-1).


SM-/RM-poäng är knutna till förare och klass.


Om två eller flera deltagare får samma slutpoäng sker särskiljning enligt följande:

  1. Föraren med flest antal placeringar med 25 poäng placerar sig först. Där efter föraren med flest antal placeringar med 22 poäng och så vidare
  2. Om det ändå är lika avgör resultatet i sista deltävlingen.

4.8 Nordiskt mästerskap

NM-tävlingar ska köras enligt UIM:s regler för EM-tävlingar om inte nordiska mötet beslutat något annat. För icke internationella klasser gäller nordiskt reglemente.

4.9 Internationellt tävlande

I de fall där deltagarantalet är begränsat vid en internationell tävling sker uttagning av förbundet.

En jurymedlem bör om möjligt utses till NM-, EM- och VM-tävlingar där svenska förare deltar.

Förare bör inte tillåtas starta i utländska tävlingar som arrangeras samtidigt som en SM-/RM- tävling.

Förare bör inte tillåtas starta i NM-, EM- eller VM-tävlingar om föraren inte deltar i SM/RM.

4.10 Vid delad placering

Om två tävlande kommer på samma plats i resultatlistan kommer ingen på efterföljande plats (har vi t.ex. två guldmedaljörer har vi ingen silvermedaljör men däremot en bronsmedaljör).

5.0 Tekniskt reglemente

5.1 Mätbrev (offshore & rundbana)

En båt får inte delta i en tävling utan ett giltigt mätbrev. Mätbrev utfärdas av förbundet genom utsedd mätfunktionär. Mätbrevet gäller tills dess att båten ändras i någon av de detaljer som regleras av reglementet eller tills dess att innehavaren eller förbundet upphäver mätbrevets giltighet.

Mätbrevet ska uppdateras av en mätfunktionär varje år samt vid regeländring, vid motor-, ägar- eller klassbyte. Mätbrevet och loggboken ska följa med båten i alla dess tävlingar/uppvisningar.

Ska båten köras i flera klasser skall detta anges i mätbrevet.

Mätbrev för classic offshore regleras i klassreglementet, kapitel 14.

Gäller ej aquabike offshore, P750 eller classic hydro.

5.2 Besiktning

Påpekanden vid besiktning ska skrivas in i loggboken för de klasser som har loggbok samt följas upp vid nästa tävling/uppvisning.

5.3 Våg och tolkar

Våg och tolkar som ska användas vid efterbesiktning måste finnas tillgängliga innan tävling/uppvisning.

5.4 Bränsle

Se gällande UIM-regler för respektive klass eller nationellt klassreglemente om något anges där. Vid bränsleprover på nationell tävling följs NT 10.4 samt 10.4.1.

För tankning vid tävling följs arrangörens anvisningar.

6.0 Protester, besvär och bestraffningar

Detta kapitel och regler i NT ersätter kapitel §400 i UIM:s regelverk vid nationella tävlingar i Sverige.

Inga krav för skada som uppkommer från brott mot någon regel kan riktas mot tävlingsledningen, vädjoinstans eller disciplinnämnd eller någon person däri. En deltagare som erkänner ett brott påtar sig därmed inte något ansvar för skada.

Funktionärer är skyldiga att anmäla händelser som är bestraffningsbara till tävlingsledningen. Alla bestraffningsbara händelser som kommer till tävlingsledningens kännedom ska behandlas.

6.1 Juridiska instanser

Juryn på tävlingen prövar tävlingsärenden i första instans. Dess beslut kan överklagas till vädjoinstansen.

Vädjoinstansen prövar tävlingsärenden i andra instans. Dess beslut kan överklagas till disciplinnämnden, vars beslut (som rör tillämpning av tävlingsregler) i sin tur kan överklagas till Riksidrottsnämnden.

6.2 Protester – jury

Juryns uppgift är att behandla alla protester från tävlande. Juryn sitter så länge tävlingen varar och ska besluta så fort som möjligt i alla protester som kommer in under tävlingen. Juryn kan bara utdöma de bestraffningar som tävlingsledaren kan utdöma.

Juryn ska bestå av tre medlemmar, inklusive en ordförande. Förbundets supervisor och tekniska supervisor ska ingå i juryn. Arrangören utser ytterligare minst en neutral person, notera att en tävlingsfunktionär inte kan vara jurymedlem. Sammansättningen av juryn ska meddelas vid det första förarmötet för tävlingen. Juryn ska vara närvarande vid detta förarmöte.

Ingen jurymedlem som själv har deltagit som tävlande eller funktionär i tävlingen får delta i juryn. Personer som har direkt eller indirekt intressegemenskap med någon av de berörda parterna får inte döma en protest.

6.3 Inlämning av protest

En tävlande kan bara protestera mot fakta som direkt berör den tävlande. En protest kan läggas mot den anslagna resultatlistan, mot tävlingsledningens beslut eller mot en eller flera medtävlande. Gemensamma protester, undertecknade av flera tävlande, behandlas inte.

Alla protester ska vara skriftliga på svenska eller engelska.

Protest ska motiveras och relevanta dokument som lämnas in ska gälla som bevis och detta ska lämnas in inom protesttiden.

Alla protester ska undertecknas av den protesterande. Protesten ska överlämnas till tävlingssekretariatet som ska, i den protesterades närvaro, ange tidpunkten för mottagandet.

Tävlande kan vid anmälan delegera rätten att protestera i den tävlandes namn till annan person. Kostnad som avser bevisningen ska täckas av den förlorande parten.

En skriftlig protest kan återtas av den protesterande men då förloras protestavgiften.

Juryn ska fastställa om protesten har lämnats in i enlighet med reglerna. Om protesten bedöms vara ogiltig ska skäl för detta presenteras för den protesterande.

Om juryn beslutar i enlighet med protesten återbetalas protestavgiften.

Ingen protest kan läggas mot juryns beslut, det kan bara omprövas i besvärsnämnden.

6.4 Protestavgift

Protestavgiften är 250 kr vid rundbane- och offshoretävlingar. Protestavgiften är 500 kr vid aquabiketävlingar. Protestavgiften ska betalas inom protesttiden.

6.5 Protesttid

En protest som avser regelmässigheten av en tävlandes fordon, motor eller en tävlande, måste inlämnas före förarmötet. Start i en tävling anses som ett accepterande av förutsättningarna och giltigheten av de övriga tävlande. Det enda undantaget till ovanstående är när den protesterande kan visa att fakta inte delgavs före förarmötet, då kan en protest läggas upp till en timme efter det att resultatlistan anslagits.

Övriga protester ska lämnas in inom en timme, 30 minuter vid aquabiketävling, från det att första resultatlistan blivit anslagen, med följande undantag: en protest mot ändrade resultat kan lämnas in en timme efter det att det nya resultatet anslagits, men bara angående det beslut som lett till ändringen av resultatet.

Arrangörer av tävlingar i offshore och rundbana kan korta ner protesttiden till 30 minuter, förutsatt att det anges i tilläggsreglerna. Denna tid gäller även vid protest mot ändrat resultat.

6.6 Förhör

Varje person som är berörd av protest, eller som blivit anklagad för ett brott mot reglerna ska ha rätt att bli förhörd inför juryn för att försvara sig själv. Varje part har rätt att ta med vittnen till förhöret. Juryn ska meddela alla parter om när och var förhör ska ske.

Om någon part, som i laga ordning meddelats, misslyckas med att närvara, utan att ha gett en acceptabel förklaring, kan domslut ske utan förhör.

Det är parternas ansvar i ett protestärende att säkerställa att deras vittnen tillsammans med andra bevis finns närvarade vid förhör. Juryordförande bör ta deras tillgänglighet i beaktande när tid för jurymöte bestäms.

Följande procedur ska följas vid alla förhör, om inte annat anges i dessa regler:

  • Skriftliga protokoll ska föras.
  • Alla parter har rätt att närvara, ifrågasätta alla bevis samt förklara sin sak vid förhöret. Protesten ska läsas upp för parterna.
  • Parterna får kalla vittnen. Varje vittne får, efter att ha gett sin version av fallet, bli utfrågad av parterna och av juryn.
  • Vittnena ska dra sig tillbaka och parterna får göra en slutplädering för sin sak.
  • Juryn får återkalla varje part, tidigare vittnen eller nya vittnen eller begära annan information.
  • Parterna ska vara närvarande under hela återkallandet och ska ha möjlighet att ifrågasätta all ny information, efter vilket de får göra om sin slutplädering.
  • Parter under 18 år måste ha sällskap av en vuxen under förhör.

6.7 Beslut

Beslut av juryn ska uppnås med enkel röstmajoritet. Vid lika röster, fäller ordförandens röst utslag.

Alla beslut tagna av juryn ska meddelas till de berörda parterna skriftligt, inklusive deras rätt att överklaga.

Alla dokument som berör varje jurybeslut ska skickas till förbundets kansli och finnas tillgängligt för en högre instans till dess att det inte går att överklaga längre.

6.8 Varning

En varning är ett meddelande om en oacceptabel handling. Den ska dokumenteras av tävlingssekretariatet. En varning medför automatiskt att om förseelsen upprepas sker hårdare bestraffning. En varning ska vara bevittnad.

En varning kan ges av tävlingsledaren eller av disciplin-/besvärsnämnd och är giltigt fram till årsskiftet innevarande år.

6.9 Gula och röda kort

Ett gult eller ett rött kort kan bara delas ut av tävlingsledaren eller supervisor.


Gula och röda kort kan bara delas ut för dåligt eller farligt uppträdande på vattnet. Upp till två gula kort per gång kan delas ut för farligt uppträdande på vattnet. Ett rött kort kan delas ut för väldigt farligt eller medvetet farligt uppträdande på vattnet.


Om ett gult eller rött kort utdelas ska detta anslås skriftligen tillsammans med resultaten. Mottagaren av ska informeras innan kortet anslås.


Mottagaren har en timme på sig att protestera mot det utdelade kortet.


Den tävlandes alla gula kort är giltiga i de fyra första tävlingar som mottagaren deltar i från det att det senaste gula kortet delades ut. Röda kort innebär avstängning från tävling och uppvisning i två månader samt omedelbar diskvalificering från tävlingen där kortet mottogs. Om en person får tre gula kort innebär detta att korten omvandlas till ett rött kort. Vid nationella tävlingar rapporteras inte gula kort in till UIM. De röda korten rapporteras däremot in till UIM.


Ytterligare bestraffning kan beslutas av licensinnehavarens förbund.


I supervisorns rapport ska det noteras vilka kort som delats ut, till vem och varför.

6.10 Blåa kort

Blåa kort kan delas ut till alla som befinner sig på tävlingsområdet. Ett blått kort kan bara delas ut av supervisor för stötande, osportsligt, aggressivt eller osäkert beteende och så vidare under hela tävlingen.

Ett andra blått kort innebär omedelbar avstängning från tävlingsområdet. Juryn kan besluta om ytterligare bestraffning.

6.11 Uteslutning

Uteslutning utesluter den tävlande från resultaten i heat eller lopp där brottet skett.

Uteslutning utges av tävlingsledaren eller högre instans.

Utesluts en tävlande ska beslutet meddelas innan protesttidens slut.

6.12 Tillfällig avstängning

Tillfällig avstängning från delar av, eller hela, tävlingen, kan tilldömas en tävlande, en tävlande med besättning, en besättningsmedlem eller en funktionär.

Tillfällig avstängning kan ges för allvarlig disciplinär överträdelse. Tillfällig avstängning kan utdömas av tävlingsledaren eller högre instans.

6.13 Brott mot de tekniska reglerna

Om en förare vid en tävling diskvalificeras på grund av brott mot de tekniska bestämmelserna skall blanketten Anmälan till Svemo disciplinnämnd utfärdas av supervisor och bifogas tävlingsrapporten för vidare bedömning av disciplinnämnden.

6.14 Bestraffning vid internationella tävlingar

Vid officiell rapport från UIM kan disciplinnämnden ta upp ärende.

7.0 Nationella undantag och tillägg för samtliga klasser

Nedan presenteras nationella undantag och tillägg till UIM:s regelverk. Vid tillägg finns ursprungsregeln i UIM:s regelverk.

7.1 Hjälmar

På nationella tävlingar och uppvisningar är det tillåtet att köra med hjälmar som är ECE 22:05- godkända så länge resten av UIM:s hjälmregler uppfylls. På internationella tävlingar i Sverige (så som international ordinary events och mästerskapstävlingar) gäller UIM:s regler.

7.2 Startnummer

Startnummer (tävlingsnummer) bokas genom Svemo TA.  Startnummer kan hållas vilande under en säsong.

7.3 Reklam

Förbundet och arrangörer har rätt till reklamplats på båtarna och aquabikes.

7.4 Alkohol

Vid nationella tävlingar gäller regeln om alkohol i NT.

8.0 Nationella undantag och tillägg för aquabike

Nedan presenteras nationella undantag och tillägg till UIM:s regelverk.

8.1 Personlig säkerhetsutrustning

Hjälmen ska till minst 70 % vara färgad gul, orange eller röd, alternativt kan hjälmhuva användas. Jet hjälmar (öppna) är ej godkända.

8.2 Tävlingens genomförande

Det finns två olika tävlingsformat:

  1. Heat-tävling där alla hat har samma poängvärde, slutresultat avgörs genom förarnas sammanlagda heatpoäng
  2. Eliminieringstävling där kvalhet avgör startordning i finaler där eliminering sker från lägre final till högre. Slutligen koras tävlingens vinnare efter resultat i A-finaler.

8.3 Heattävlingar

8.3.1 Placering på startgrind i heattävlingar

Placering på startgrinden till första finalheatet vid varje tävling lottas för respektive klass (den som får nummer 1 väljer först, den som får nummer 2 väljer som andra person osv). Vinnaren i finalheat ett får sedan först välja startspår, tvåan får välja som nummer två osv. Motsvarande görs till finalheat tre där vinnaren i föregående finalheat får välja spår som nummer ett osv.

Vid ett eller flera genomförda kvalheat räknas placering i kvalet där vinnaren i det snabbaste heatet får spår 1 och sedan vinnaren i det näst snabbaste spår 2 osv.

Tilldelad plats på grind måste hållas.

När flera klasser körs i samma heat ska separat lottning ske i varje klass.

8.3.2 Tävlingspoäng i heattävling

Poängen från finalheaten sammanräknas och ger en totalpoäng för deltävlingen och en slutplacering.

Om förare hamnar på samma poäng efter körda finalheat under en och samma tävling ska den som har bäst resultat i sista heatet placeras först.

8.3.3 Finaler i heattävlingar

Varje finalheat ska bestå av ett antal varv. Heatlängd bestäms senast efter träningen och publiceras i samband med förarmötet. Nedan tider är rekommenderade:

Ski GP3.3 junior (13-15 år)ca 10 minuter
Ski GP3.2 junior (10-12 år)ca 10 minuter
Ski GP3ca 10 minuter
Ski GP1ca 10 minuter
Ski Fun GP1ca 10 minuter
Ski Veteran GP1ca 8 minuter
Runabout GP1ca 10 minuter
Runabout GP2ca 10 minuter
Runabout GP3ca 10 minuter
Runabout GP4ca 10 minuter
Runabout GP4 juniorca 8 minuter

8.4 Elimineringstävling

Denna tävlingsform är lämpad för mindre vattenytor och banor, och då ett fåtal förare är spridda över ett större antal klasser inom samma maskinkategori (sitt-, ståmaskin samt GP4 sittmaskiner).


En maskinkategori kan samla alla maskinklasser inom kategorin att tävla i samma kval, eliminerings- och A-finalheat.

8.4.1 Heatindelning, heatlängd och banor vid elimineringstävling

Lämplig heatlängd är ca hälften av den tid som rekommenderas för heattävling.


Banan ska vara av sprintkaraktär men bör innehålla split/-ar och även ett ”joker”-avsnitt för att underlätta omkörningar. Vid ”Joker”-avsnitt skall varje förare ta detta spår en gång per heat, missar förare detta stryks ett varv för föraren.


För maskinkategorin sittmaskiner rekommenderas en alternativ bansträckning anpassade för deras högre farter och utrymmeskrav.


En eller flera klasser inom samma maskinkategori lottas in i en eller flera kvalgrupper till kvalheaten.
Samtliga kvalheat och finalheat körs med max 12 förare, förutom A-finaler som körs endast med 8 förare.


Se bilaga B – Elimineringstävling aquabike för en mall för indelning i kvalgrupper, kvalheat och finaler.

8.4.2 Kvalheat och lottning vid eliminieringstävling


Uppdelning i kvalgrupper: När förarantalet är ojämnt delbart med antal kvalgrupper, exempelvis uppdelning av 15 förare till två kvalgrupper, ges alltid den första kvalgruppen det lägre antalet förare, i detta fall 7 förare i kvalgrupp 1, och 8 förare i kvalgrupp 2.

I varje kvalgrupp får den förare med lägst lottnummer startposition 1, längst till höger i körriktningen, intill kommer förare med näst lägst lottnummer o s v. I kvalheat två blir startpositionerna omvända.

Slutresultat kvalheat: Efter kvalheaten upprättas slutlig poängställning från kvalen enligt UIM poängskala.
Vid lika poäng i en kvalgrupp, placeras förare med bäst placering i sista heatet först.
Vid flera kvalgrupper inom samma maskinkategori särskiljs förare med samma poäng genom den redan gjorda lottningen.

8.4.3 Finaler vid elimineringstävling

Alla finaler körs i två heat.

Samtliga Elimineringsfinaler ger möjlighet att gå vidare till högre final och slutligen kunna nå A-finalerna.

I den lägsta Elimineringsfinalen väljer förare med högst placering i resultatlistan från kvalheaten startspår först, därefter förare med näst högst placering o s v.

Vinnaren av Final 1 väljer plats först i Final 2, därefter tvåan o s v.

När första Elimineringsfinalerna avgjorts går ett antal förare vidare till nästa högre final.

Där väljer redan kvalificerade förare startposition först enligt kvalresultaten. Därefter väljer förare som kvalificerat sig från lägre final, först väljer vinnaren, tvåan o s v.

8.4.4 A-finaler vid elimineringstävling

Startpositioner väljs lika tidigare heat.

8.4.5 Slutresultat vid elimineringstävling

När samtliga Finaler körts upprättas tävlingens slutliga resultatlista utifrån resultaten i Finalerna.

Vinnare av tävlingen blir den förare som samlat mest poäng i A-finalerna, vid lika poäng avgör placering i sista heatet. Därefter tvåan i A-finalen o s v ända till sista plats i lägsta finalen. 

För varje klass som ingått i Finalerna och där 3 eller fler förare deltagit upprättas även separata resultatlistor för aktuell klass.

8.5 Start

Föraren måste vara på startlinjen vid heatstart för att få deltaga, dvs förare får inte köra in i heatet senare om föraren inte deltagit i starten. Tävlingsledaren har rätt att neka förare att starta i heat om föraren inte håller angivna tider.

Olika startmetoder kan användas, exempelvis flaggstart, ljussignaler samt gummibandstart, detta skall meddelas i tilläggsreglerna.

8.6 Få deltagare

Vid få deltagare kan deltagarna i olika klasser inom samma maskinkategori (sitt- och ståmaskin samt GP sittmaskiner) samköra om det kan ske på ett säkert sätt. Poängräkningen ska särskiljas per klass i sammanställningen. Juniorklasser får inte slås ihop med klasser där seniorer deltar.


Då två klasser körs ihop ska den snabbaste klassen ha de bästa startpositionerna.

8.7 Ramlat av sin aquabike

Förare som ramlat av sin aquabike får ta hjälp av annan förare eller funktionär för att ta sig till sin aquabike.

8.8 Bana (aquabike offshore)

En bana kan köras i ett antal varv eller på en viss angiven sträcka. Ett varv på en offshorebana ska vara minst en sjömil. En bansträcka får vara maximalt 30 sjömil lång, men en tävling kan innehålla mer än en bansträcka.

8.9 Miss av boj (aquabike offshore)

Förare som missar boj blir diskvalificerad om inte föraren på ett säkert sätt vänder och passerar bojen på rätt sida.

8.10 Ski Fun

Ski Fun är en klass för nybörjare från 15 år. Klassen följer UIM:s regler för ski GP1.

Klassen får inte ingå i en serie, cup eller liknande. Fun-förare får inte delta i annan ski-klass vid samma tävling.

Om förare uppnår tre topp-tre totalplaceringar i Fun-klass under en tävlingssäsong äger förare ej rätt att delta i denna klass resterande del av året

8.11 Runabout GP3

”Naturally Aspirated” (N/A): 2-taktsmotorer max 1300 cc, 4-taktsmotorer max 1600 cc. Turbo och/eller kompressormatning inte tillåtet.

8.12 Runabout GP4 junior

Runabout GP4 junior är en klass för förare 11-15 år. Klassen ska bjudas in till alla tävlingar. Klassen körs enligt UIM:s reglemente för Runabout GP4.

Runabout GP4 junior får ej slås samman med annan klass.

8.13 Back

Runabout maskiner har rätt att behålla original backanordning.

9.0 Nationella undantag och tillägg för offshore

Nedan presenteras nationella undantag och tillägg till UIM:s regelverk.

9.1 Webtracking

Vid Offshoretävlingar ska alla tävlingsekipage vara försedda med trackingsystemet Webtracking.

Varning utdelas till förare om trackingenhet:

  • inte varit påslagen under hela tävlingen
  • inte fungerat alls
  • övergått i tre minuters uppdatering
  • slutar fungera under racet

Webtracking operatören vid tävling, ansvarar för att funktionär ska försöka stämma av med besättning om eventuella problem/förklaring när varning utdelats. Besättning är också skyldig att komma med förklaring till trackingproblem för att undvika varning/påföljd.

Varning ska meddelas på anslagstavlan samt rapporteras av supervisorn till förbundet. En andra varning kan medföra ytterligare bestraffning. Efter tre varningar sker vid påföljande ”fel” tre minuters tidstillägg. Vid ytterligare ”fel” blir det diskvalificering.

9.2 Start

Vid start är det tillåtet för tävlande att upp till planingsfart med ansluten säkerhetskontakt förflytta sig inom sittbrunnen. Kroppsdelar under midjan får inte lämna sittbrunnen.

9.3 Märkning av antalet besättningsmän

På båtar med mer än två i besättningen ska antalet personer ombord skrivas längst fram på fören. Siffrorna ska vara minst 15 cm höga i avvikande färg mot bakgrunden. Antalet ska skrivas i tre olika riktningar. Båt som bryter mot denna regel diskvalificeras.

9.4 Säkerhetsutrustning (ej aquabike offshore)

Navigatören ska vid sin plats i båten ha minst två grabbhandtag.

Alla ombord ska ha våtdräkt eller motsvarande. Observera att våtdräkter med långa ben och långa ärmar kan försvåra för en medvetslös person att vändas upp i rätt läge.

Två paddlar ska finnas ombord på båten. Ett fysiskt sjökort ska finnas ombord.

9.5 Man över bord (ej aquabike offshore eller P750)

Om en eller flera ur besättningen hamnar i vattnet under tävling/uppvisning måste ekipaget avbryta tävlingen/uppvisningen.

9.6 Tävlingsnummer aquabike offshore

Storleken på siffrorna ska vara minst 18 cm i höjd och 3 cm i bredd. Mellanrummet mellan siffrorna ska vara minst 2 cm. Runt tävlingsnumret ska det vara minst 2 centimeter i marginal. Sifforna ska vara svarta och bakgrunden vit.

9.7 Målgång

Vid målgång i en bana av typ ”varvbana” där tävlande passerar mållinjen upprepade gånger innan målgången är det alltid den tävlandes ansvar att ha kontroll på att rätt antal varv körts för sin klass. Detta oavsett om det uppfattas som att avflaggning sker innan rätt antal varv körts.

9.8 Träning

Vid en tvådagarstävling måste det finnas tid för träning dag 2.

9.9 Skydd under däck

Alla båtar ska ha en anordning som förhindrar att besättningsmän kastas framåt eller åt sidorna under däck, längre ut än pedalställ/fotbräda.

9.10 Offshore 3J

Båtar redan inmätta enligt 2018 års V60-regler får användas vid nationella offshore 3J- tävlingar under en övergångsperiod, fram till och med säsongen 2023.

9.11 Ljudnivå

Tillåten ljudnivå för offshorebåtar är, oavsett klass och motortyp, nationellt 91 dB (A) + 4 dB
(A) vid prov enligt UIM-regel 734.2.


För motorer som ej har UIM homologisering, CE-godkännande eller har ett förändrat avgassystem rekommenderas ett intyg för ljudnivå. Det justerade ljudtrycket får högst vara 95 dB(A).
Intyget skall vara bifogat till mätbrevet.

Påföljder:

  • Uppmätt ljudnivå under tävling på 96-100 dB(A) för mätvärdet justerat normavståndet 25 m: Nerflyttning 3 (tre) placeringar.
  • Uppmätt ljudnivå under tävling på över 100 dB(A): Diskvalificering i tävlingen.

Uppmätt justerad ljudnivå över 96 dB(A) skall noteras i loggbok.

10.0 Nationella undantag och tillägg för rundbana

Nedan presenteras nationella undantag och tillägg till UIM:s regelverk.

10.1 Tidsträning

Tidsträningen grönflaggas efter 1 minut och då startar tidtagningen.

10.2 Klockstart

Om klockstart används har arrangören rätt att minska förvarningstiden till tre minuter. För klasser med standardmotorer kan förvarningstiden kortas ner till en minut. Detta ska meddelas senast på förarmötet.

10.3 Bränsle P750

Endast tillåtet att köra med alkylatbensin enligt SS 15 54 61:2008 i samtliga klasser inom P750 där motorn är en 2-takts motor med förgasare.

10.4 Sidoskydd, hydro OSY400

Sidoskydd Hydro, alternativt enligt Klassreglemente och historiska outboards 5.06.2, gäller alla båtar i OSY.

10.5 Propellerskydd

Nationellt gäller för OSY klassen att Propellerskydd ska användas på bryggan samt depån när man varmkör motorerna med propeller på.

10.6 Overaller vid nationella tävlingar i rundbaneklasser upp till och med GT15

Vid nationella tävlingar för rundbaneklasser upp till och med GT15 godkänns overaller som är tillverkade av lägst material Kevlar 29 alternativt uppfyller CIK-FIA level 2.

11 BILAGA A -Minimum sjukvårdsberedskap


Räddningsfunktionär (offshore och rundbana) kan, efter utbildning, ha två olika behörigheter:
1.                Räddningsfunktionär  
2.                Räddningschef

De olika stegen för räddningsfunktionärer
Samtliga steg delas upp i förare, ytbärgare samt sjukvårdare. Grundkrav för ovanstående:
Förare – Lång erfarenhet av att manövrera motorbåt med gott omdöme. Förarintyg samt manöverintyg för högfartsbåt.
Dykare – Dykcertifikat motsvarande PADI Rescue diver eller CMAS***.
Sjukvårdare – Leg. Sjuksköterska alt ambulanssjukvårdare med aktuell akuterfarenhet. Starkt rekommenderat med PHTLS eller liknande.

Med erforderlig praktisk erfarenhet menas att man under en säsong deltagit i flertalet tävlingar som räddningsfunktionär och där fått vara med på flertalet insatser. Upp till räddningschefen att bedöma. En person som rekommenderas till räddningschef skall ha varit och arbetat i Räddningsteam på vattnet under flera säsonger. Denne skall även ha varit med och utbildat räddningsfunktionärer. För att kunna erhålla räddningschefslicens ska personen även inneha licens som biträdande tävlingsledare/säkerhetschef.

Räddningschef
Ansvarar för att tillräckligt antal räddningsbåtar (och ev helikoptrar) med tränad och utrustad personal är placerade på strategiska platser.
Detta görs i dialog med säkerhetschef och tävlingsledare.

Förtydligande X1
För sjukvård- och räddningsberedskap vid Classic Hydro uppvisning gäller att säkerhetsansvarig har gått ”Rädda en kompis” samt att det finns tillgång till bår eller liknande som flyter och är gjord för att ta upp person ur vattnet samt fartyg till densamma. Vid cockpitbåtar krävs minst en dykare med tävlingsledare/säkerhetschefs behörighet.
Sjukvårdare på plats ska vara lägst legitimerad Sjuksköterska alt ambulanssjukvårdare med adekvat sjukvårdsutrustning enl. J-krav.

Förtydligande X2
För sjukvård- och räddningsberedskap vid träning : Vid färre än 6 båtar, så gäller att säkerhetsansvarig har gått ”Rädda en kompis” samt att det finns tillgång till bår eller liknande som flyter och är gjord för att ta upp person ur vattnet samt fartyg till densamma. Sjukvårdsutrustning enl. J-krav. Vid cockpitbåtar krävs minst en dykare med tävlingsledare/säkerhetschefs behörighet. Vid 6 eller fler båtar SKA komplett Räddningsteam finnas på plats.

12 BILAGA B – ELIMINERINGSTÄVLING AQUABIKE

Antal deltagareAntal kvalgrupperTill A-finalerAntal förare/heatTill B-finalAntal förare/heatTill C-finalAntal förare/heatTill D-final
-121 1:an, 2:an
samt 1-6 från B-final
8 3:an, 4:an
samt 1-6 från C-final
8 övriga (8 st)
132 1:an från varje kvalgrupp
samt 1-6 från B-final
82:an från varje kvalgrupp samt 1-6 från C-finl8övriga (9 st)
1421:an
fr varje kvalgrupp
samt 1-6 fr B-final
82:an
fr varje kvalgrupp
samt 1-6 fr C-final
8övriga (10 st)
1521:an
fr varje kvalgrupp
samt 1-6 fr B-final
82:an
fr varje kvalgrupp
samt 1-6 fr C-final
8övriga (11 st)
1621:an
fr varje kvalgrupp
samt 1-6 fr B-final
82:an
fr varje kvalgrupp
samt 1-6 fr C-final
8övriga (12 st)
1721:an, 2:an från varje kvalgrupp samt 1-4 från B-final83:an, 4:an från varje kvalgrupp samt 1-6 från C-final10övriga (9 st)
1821:an, 2:an från varje kvalgrupp samt 1-4 från B-final 8 3:an, 4:an från varje kvalgrupp samt 1-6 från C-final 10övriga (10 st)
1921:an, 2:an från varje kvalgrupp samt 1-4 från B-final 8 3:an, 4:an från varje kvalgrupp samt 1-6 från C-final 10övriga (11 st)
2021:an, 2:an från varje kvalgrupp samt 1-4 från B-final 8 3:an, 4:an från varje kvalgrupp samt 1-6 från C-final 10övriga (12 st)
2121:an, 2:an från varje kvalgrupp samt 1-4 från B-final 83:an, 4:an, 5:an från varje kvalgrupp samt 1-6 från C-final12övriga (11 st)
2221:an, 2:an från varje kvalgrupp samt 1-4 från B-final 83:an, 4:an, 5:an från varje kvalgrupp samt 1-6 från C-final 12övriga (12 st)
2331:an, 2:an
från varje kvalgrupp
samt 1-4 från B-final
83:an, 4:an
från varje kvalgrupp
samt 1-6 från C-final
125:an från varje kvalgrupp samt 1-6 från D-final9övria (8 st)
2431:an, 2:an
från varje kvalgrupp
samt 1-4 från B-final
8
3:an, 4:an
från varje kvalgrupp
samt 1-6 från C-final
125:an från varje kvalgrupp samt 1-6 från D-final 9övriga (9 st)
2531:an, 2:an
från varje kvalgrupp
samt 1-4 från B-final
83:an, 4:an
från varje kvalgrupp
samt 1-3 från C-final
125:an från varje kvalgrupp samt 1-6 från D-final övriga (10 st)
2631:an, 2:an
från varje kvalgrupp
samt 1-4 från B-final
83:an, 4:an
från varje kvalgrupp
samt 1-3 från C-final
125:an från varje kvalgrupp samt 1-6 från D-final 9övriga (11 st)
2731:an, 2:an
från varje kvalgrupp
samt 1-4 från B-final
83:an, 4:an
från varje kvalgrupp
samt 1-3 från C-final
125:an från varje kvalgrupp samt 1-6 från D-final 9övriga (12 st)
2831:an, 2:an
från varje kvalgrupp
samt 1-4 från B-final
83:an, 4:an
från varje kvalgrupp
samt 1-6 från C-final
125:an, 6:an
från varje kvalgrupp
samt 1-3 från D-final
9övriga (10 st)
2931:an, 2:an
från varje kvalgrupp
samt 1-4 från B-final
8 3:an, 4:an
från varje kvalgrupp
samt 1-6 från C-final
125:an, 6:an
från varje kvalgrupp
samt 1-3 från D-final
9övriga (11 st)
3031:an, 2:an
från varje kvalgrupp
samt 1-4 från B-final
8 3:an, 4:an
från varje kvalgrupp
samt 1-6 från C-final
125:an, 6:an
från varje kvalgrupp
samt 1-3 från D-final
12övriga (12 st)
3131:an, 2:an
från varje kvalgrupp
samt 1-4 från B-final
83:an, 4:an
från varje kvalgrupp
samt 1-6 från C-final
125:an, 6:an, 7:an
från varje kvalgrupp
samt 1-3 från D-final
12övriga (10 st)
3231:an, 2:an
från varje kvalgrupp
samt 1-4 från B-final
83:an, 4:an
från varje kvalgrupp
samt 1-6 från C-final
12 5:an, 6:an, 7:an
från varje kvalgrupp
samt 1-3 från D-final
12övriga (11 st)
3331:an, 2:an
från varje kvalgrupp
samt 1-4 från B-final
83:an, 4:an
från varje kvalgrupp
samt 1-6 från C-final
12 5:an, 6:an, 7:an
från varje kvalgrupp
samt 1-3 från D-final
12övriga (12 st)

13 Klassreglemente Classic hydro och historiska outboards

13.1.1 Förberedelser för att anordnande av uppvisning för Classic Hydro

Rådgör med Svemo om den tilltänkta tidpunkten är lämplig.

13.1.2

Informera lokal polismyndighet om att uppvisning kommer att äga rum.

13.1.3

Meddela Svemo om exakt plats och tidpunkt för uppvisningen.

13.1.4

Meddela Svemo om ansvarig Svemo-ansluten klubb, ledare för uppvisningen och ansvarig tekniker.

13.1.5

Meddela Svemo körtid för ambulans från station till uppvisningsplats. Informera SOS Alarm 112 om exakt plats och tidpunkt för uppvisningen.

13.1.6

Sjukvårdskunnig person, minst sjuksköterska, skall finnas på plats dagen för uppvisningen.

13.1.7

Tillse att minst en lämplig räddningsbåt med två välinstruerade personer ombord kommer att finnas på plats.

13.1.8

En bår skall finnas tillgänglig på stranden för upptagning av en eventuellt skadad person.

13.2 Uppvisningsorganisation

Alla uppvisningar står under överinseende av den arrangerande Svemo-anslutna klubben med hjälp och stöd av annan förening. Dessa utser en ansvarig ledare (med tävlingsfunktionärslicens) för uppvisningen samt en ansvarig säkerhetsbesiktningsman (med teknikerlicens).

13.3.1 Säkerhetsbestämmelser

Förare skall ha en Classic licens. Classic licens inkluderar rätt till start som debutant i två OSY-tävlingar.

13.3.2

Flytväst av racertyp. Ska vara hel och ej angripen av röta.

13.3.3

Hjälm E eller S märkt. Endast orange eller klarröda hjälmar godkänns.

13.3.4

Skyddskläder. Ska vara heltäckande och av kraftigt material.

13.3.5

Förare av båtar med säkerhetsbälte måste ha turtletest intyg.

13.3.6

Räddningsbåt. Ska vara av lämplig storlek för att kunna bogsera en person mot land. Besättningen, minst två personer, skall vara väl informerad om sin uppgift.

13.3.7

En disciplinkommitté skall finnas och ha rätt att utfärda skriftliga varningar och tillfälliga avstängningar. Kopia på åtgärder skall sändas till kansliet för vidare rapport till vattensportsektionen.

13.4 Rundbana

13.4.1 Bojar

Samtliga vändpunkter ska märkas med minst två bojar. Ett avstånd mellan bojarna på cirka 20 m rekommenderas. (Detta för att minimera risken för korsande körriktning.)

13.4.2 Start

Startförfarandet fritt. Bestäms av arrangören, enligt UIM 305 – 307. Vid gemensam start krävs att uppvisningsledaren innehar lägst A2 licens. Vid stillaliggande start kan lampa ersättas av flagga.

13.4.3 Antal båtar

Rekommenderas att ej överstiga 8 stycken per ”heat”.

13.4.4 Resultat

Resultatlistor får ej produceras avseende placering som har med passerande av mållinje att göra. Resultatlistor för Classic-Hydro kan t.ex. baseras på längsta resväg, mest tidsenliga välbevarade ekipage och flitigaste åkning.

13.5 Tekniskt reglemente

13.5.1 Mätbrev och besiktningsbok

Mätbrev utfärdas av Svemo klasscoach för classic hydro. Mätningen utförs av ägaren. Signeras och stämplas
av utsedd samordnare.

På mätbrevets baksida finns plats för tekniker att föra in eventuella anmärkningar som ska vara åtgärdade till nästa uppvisning.

13.5.2 Besiktning

Till hjälp för teknikern ska den speciella checklistan för Classic Hydro användas. Svemo:s besiktningsprotokoll används i tillämpliga delar.

13.5.3 Flytkraft

Varje båt ska ha en sådan flytkraft att den säkert flyter om en olycka inträffar. Flytkraften ska för en båt av trä motsvara en volym av 20 dm³ skum med täta celler per 100 kg totalvikt.

13.5.4 Gasreglage

Gasreglage ska vara försett med automatisk retur, men spärr får förekomma.

13.5.5 Båt

Ska vara av hydrotyp, enstegs eller trepunkts.

Hydrobåt är båt där föraren har knästående eller liggande körställning och där båt ej är tri- eller katamaran.

Nytillverkade båtar tillåts om utformningen är av ”gammal” typ. (Även flatbottnade båtar med låga bord av typ runaboats eller utility som mätt in i klasser med tilläggsbokstaven U kan tillåtas. Kör separat.)

13.5.6 Classic båt och motor

Båt och Motor Classic ska vara minst 25 år gammal.
(Tills vidare ges dispens för motorer tillverkade t.o.m 1981)

13.5.7 Motor Yamato 102, 202 & 302

Motor Yamato 102, 202 och 302 oavsett tillverkningsår kan delta i uppvisning i egen klass.

13.6 Historiska Outboards – HO

Klass: max 100 hk, och max 1000cc samt motorer äldre än 1990
I enlighet med Classic Hydro uppvisning, med följande tillägg:

13.6.1 Antal båtar

Då antalet båtar rekommenderas att ej överstiga 8 stycken per heat, bör vid behov uppdelning i klasser ej ske efter cylindervolym, utan indelas efter motoreffekt. Detta för att ej få för stora hastighetsskillnader.

13.6.2 Sidoskydd

Förarplatsen måste förses med sidokrockskydd med en höjd enligt gällande regelverk. Material m.m. enligt separat skrivelse. Alternativt förses förarplatsen med aramidfiber, enligt UIM regler.

Knäbåtar kan delta i tävling med motsvarande sidoskydd i polykarbonat som liggbåtarna
och med mått enligt UIM § 522.02.

14 Klassreglemente Classic Offshore

14.1.1 Tävling

Tävlingsmomentet är att med ett klassiskt offshore-ekipage hålla en jämn fart så nära som möjligt sin på förhand valda idealfart längs hela banan.

14.1.2

Alla tävlingar står under överinseende av den arrangerande Svemo-anslutna klubben.

14.1.3

Tävlingsarrangören ska i startbekräftelsen ange ungefärlig banlängd. Aktuell banlängd som arrangören kommer att använda vid beräkning av resultat ska meddelas senast en timme före start.

14.1.4

Tävlingsarrangören ska med stöd av Webtracking, upprätta Resultatlista enligt nedan regelverk. Summan av ålderspoäng enligt mätbrev och erhållna poäng i knopdelen ger totalpoängen för placering i resultatlistan.

Knopdelen = skillnaden mellan vald idealfart och uppmätt snittfart ger placering/poäng enligt tabell 14.2.11 nedan.

Om två ekipage får samma totalpoäng så placeras den med högst poäng i knopdelen före den med lägre knoppoäng.

14.1.5

Alla beräkningar ska ske med två decimalers precision.

14.1.6

Hela banan måste fullföljas, 70%-regeln UIM §320.01 gäller ej i Classic.

14.1.7

Max hastighet är 60 knop. Överskrids detta vid något tillfälle under tävlingen diskvalificeras ekipaget.

14.1.8

Valbar idealfart är 25 – 55 knop i hela knop. Vald idealfart anges av den tävlande i Webtracking och kan ändras fram till 1 timme innan start.

14.1.9

Totalpoängen per tävling summeras till årets cup-resultat. Se dokumentet Classic Offshore Cuper.

14.2 Allmänt

14.2.1

Generellt gäller alla Svemo och UIM-regler i tillämpliga delar om inget annat nämns här eller meddelas av arrangören.

14.2.2

Förare och alla besättningsmän skall ha en giltig licens utfärdad av Svemo. Där ingår en ansvars och
olycksfallsförsäkring.

14.2.3

Krav för erhållande av licens enligt kapitel 2 i ”SR Vattensport” på Svemo hemsida där det
tex framgår att du måste vara medlem i en till Svemo ansluten klubb. Klubben hjälper dig att komma igång.

Classic minimiålder: Förare 15 år för Grupp 1. 16 år upp tom Grupp 3. 18 år Grupp 4 – 6

Navigatör 13 årför Grupp 1. 15 år upp tom Grupp 3. 18 år Grupp 4 – 6.

14.2.4

Mätbrev utfärdas av Svemo efter ansökan från ägaren. Se 14.2.8 för ålderspoäng. Vid ändringar som kan förändra ålderspoängen upp eller ned, kontakta Svemo.

14.2.5

Flytkraft 2 liter/HK. Det får vara cellplast, dunkar väl inslaget i rivsäkert material och förankrat i skrovet. Flytkraft innehållande luft får vara max 25 liter/enhet.

14.2.6

Tävlingsnumret består av Grupp nr (se 14.2.11) följt av förarens startnummer alternativt ett nummer tilldelat av tävlingsarrangören vid tillfällig licens.


Tävlingsnumret ska vara minst 30 cm högt, minst 23 cm brett, minst 5 cm stapeltjocklek och minst 8 cm mellanrum.
Se exempel här bredvid och UIM regel 710.

14.2.7

Motor, propeller, hissning och drev/växelhus är fritt. Bearbetning och trimning är fri. Fast bränsletank med däckspåfyllning måste vara jordad oavsett material på tanken. Generellt gäller att övermotoriserade ekipage ej tillåts dvs de kommer ej att erhålla ett mätbrev.

14.2.8 Ålderspoäng

Ålderspoäng anges i mätbrevet och beräknas på båt och motor var för sig. 400 är maximal totalpoäng.
Se nedan tabell.

14.2.9 Knoppoäng

Poängskalan för knopdelen är enligt UIM § 321.01.
Se nedan tabell.

14.2.10 Gruppindelning

En indelning för att underlätta (för publiken) att se vilka båtar som har jämförbara motorstorlekar samt ett sätt att ge arrangörer en enkel möjlighet att begränsa vilka båtar som man vill bjuda in.

14.2.11 Tabell ålderspoäng, knoppoäng & gruppindelning

15 Klassreglemente JT15

15.1 Syfte

JT15 ger de yngsta möjlighet till enkel och billig start med båtracing. Farten är maximerad till 28 knop. Detta ger ökad trygghet och höjer säkerheten. Steget att gå till GT15 är litet.

15.2 Allmänt

JT15 blandas ej med annan klass på banan. Körs likt GT15 och med minst 3 heat men utan tidsträning.

15.3 Båtar

Se GT reglemente. Mindre avvikelser är tillåtna; Fugetive eller liknande är tillåtna.

15.4 Motorer

Utombordsmotor med kåpeffekt max 15hk. Modifieringar för bättre lämplighet i denna klass får utföras men ljudnivån får ej höjas (tex tag ej bort kablagetätningar)

15.5 Overall

Godkända för typ Go-kart eller bättre.

15.6 Flytväst

Lägsta krav är räddningsväst med grenband. Om ryggskydd saknas rekommenderas att komplettera med detta. Uppblåsbar flytväst är inte tillåten.

15.7 Hjälm

Lägst ECE 22:05 märkning godkänd. Färg ska vara orange, gul eller röd; gärna fluorescerande. Minst 50% av den övre delen ska ha korrekt färg.

15.8 Ålder

Från det år föraren fyller 8 år.

15.9 Båt

Båt får ej gå snabbare än 28 knop. Om båt går snabbare föreslås följande enkla ändringar:
• Byta propeller
• Barlasta båten
• Modifiera/begränsa gasreglaget
• Sänk motor alt. lång rigg

15.10 Start

Startordning i första heatet lottas. Arrangören väljer sedan startordning i övriga heat så att alla i första hand får prova på de olika startpositionerna (hänsyn kan tas till föregående tävling/ar)

15.11 Övrigt

Ej SM/RM status.


Deltagare i klassen kör med svarta siffror.


Pokaler till samtliga.


Deltagarlista anslås men ej resultatlista.

Rekommenderas att varje arrangör på ett eller annat sätt avgör vilken tid per varv/heat som
motsvarar 28 knop. Detta bör då inte underskridas.


Om en båt går för snabbt, trots att man gjort vad man kan, så är det upp till främst chefstekniker
att i möjligaste mån försöka hjälpa till. Arrangören kan neka till fortsatt deltagande.

16 Klassreglemente inbordare klass K, U & UL

Nationella inbordarregler gällande 3 års perioder. Dessa regler är uppdaterade till 2023.
Ändringar inför varje ny treårsperiod ska fastställas så att minst en säsong är kvar med
nuvarande regler. Ändringar inför perioden från och med 2024 skall alltså vara beslutade
innan säsongen 2023 inleds och så vidare.

Man kan börja tävla i offshore K som både förare och navigatör från och med det år man
fyller 16 år.

16.1 Nationellt inbordarreglemente

Klassen K omfattar trimmade inbordarmotorer på upp till 2050 cc

Klassen U omfattar trimmade inbordarmotorer på upp till 8400 cc.

Klassen UL (U-Light) omfattar standardmotorer på upp till 600 hästkrafter.

Klasserna U och UL prisbedöms var för sig men tävlar om ett gemensamt RM. Om ett U och UL ekipage får samma poäng så delas medaljen (man avgör EJ på inbördes möten)

16.2 Motorer

16.2.1 Tillåtna inbordarmotorer klass K

Båtmotorer:
Båtmotorer av 4-takts motorer, som tillverkats i minst 2500 exemplar, homologerade enligt UIM-reglerna. Motortyper från ex. jetski, jetskibåtar mm är ej tillåtna. Ej heller motorer som ursprungligen konstruerats som utbordare.


Bilmotorer:
För nämnda bilmotorerna gäller endast seriekravet, motor ska ha kommit från bil som serietillverkats i minst 2500 exemplar. Block, vevaxlar(slaglängd), vevstakar, kolvar samt topplock mm, får kombineras fritt, även mellan olika motortyper/ fabrikat om seriekravet för resp. del uppnåtts. Kubikgränsen för klassen måste naturligtvis följas. Även så kallade eftermarknadsdelar tillåts, inget seriekrav.

FIA homologering är inte nödvändigt, men det är enklaste sättet att visa att seriekravet är uppfyllt.

Övriga motorer:
Motortyper från ex. mc, så kallade. mc-bil, snöskoter, är ej tillåtna

16.2.2 Tillåtna inbordarmotorer klass U

Motor får ej ha överliggande kam och motorblocket ska vara tillverkat i gjutjärn.

16.2.3 Tillåtna inbordarmotorer klass UL

Standard inombordsmotor i katalogfört standardskick på upp till propellereffekt på max 430 hästkrafter.

Standardmotor ska vara/ha katalog- och saluförd som båtmotor i Sverige. Katalog bifogas med mätbrevet.

16.2.4 Turbocompound, gasturbin och Wankel

Turbocompoundmotorer, gasturbiner och wankelmotorer tillåts ej.

16.3 Tillåtna ändringar för klass K

16.3.1 Trimning och putsning

De originaldelar som inte kan bytas enligt efterföljande bestämmelser får trimmas genom putsning och bearbetning. Detta innebär att om ursprunget hos den serietillverkade komponenten alltid med säkerhet kan fastställas, får denna del korrigeras, balanseras, lättas, reduceras eller modifieras till formen genom bearbetning. Allt tillägg av material på ett homogent sätt (svetsning, limning, elektrolys) utöver reparation är förbjudet beträffande motorn.

16.3.2 Topplock och ventiler

Förutom de modifieringar som får utföras på topplocket, såsom specificeras under paragraf 16.3.1, råder fullständig frihet beträffande ventiler, ventilstyrning och ventilsäten. Antal ventiler per cylinder får dock inte ändras. Det är tillåtet att montera brickor på ventilfjädrarna. Ventilfjädrarnas antal och typ är fritt, om ändringarna håller sig inom de begränsningar som angivits under paragraf 16.3.1.

16.3.3 Kompressordrift

När en motor är försedd med en anordning vars uppgift är att högkomprimera motorns bränsleblandning (mekanisk eller avgasdriven kompressor eller motsvarande anordning) ska den verkliga cylindervolymen multipliceras med koefficienten 1,4 och den sålunda framräknade cylindervolymen anses vara den för båten gällande.
Turbo och/eller överladdade motorer tillåts. Ett dynamiskt luftintag, avsett att leda luft till motorns luftintag betraktas inte som kompressor.

För klass K får endast ett ladd-aggregat nyttjas, turbo eller kompressor.

Ej heller sekventiell/bi eller elektrisk överladdning är tillåtet.

16.3.4 Omborrning

Omborrning till maximal volym i den cylindervolymklass motorn normalt hänförs till är tillåtet. Omvänt gäller också att en motor får fodras ner till närmaste mindre cylindervolymklass.

Montering eller utbyte av cylinderfoder är tillåtet. Med foder förstås cylinderns insida som berörs av kolven. Fodret kan vara en särskild detalj, monterbart i blocket genom inpressning, svetsning eller dylikt. Materialet är fritt. Om motorns cylindrar är borrade direkt i blocket, tillåts lösa foder av valfritt material. Materialet får tillföras insidan av cylindrarna.

16.3.5 Avgasrör

Avgasgrenrör (från cylindertopp) och avgasrör är fritt. Hela avgassystemet måste avkylas i hela dess längd och detta måste ske genom vattencirkulation, vattenmantling, bandning eller genom att blanda vattnet med avgaserna. Avkylningen måste verka från cylinderlocket.

Det kan tillåtas att en kort bit av röret, ej överstigande tre centimeter av avgasröret intill cylinderlocket, ej avkyls.

Ovanstående är ej nödvändigt vid tävlingar med inbordare, där avgasröret, grenröret, ljuddämparen eller blandaren kan fastsättas utanför skrovet, däck eller kåpa.

Vid turbomontage får kylning av avgassystemet ordnas på annat lämpligt sätt.

Temperaturen på den yttre ytan av skyddet får inte, vid något tillfälle, överskrida 150 °C.

Avgasutloppet måste vara placerat så att besättningen inte kan påverkas av avgasrök.

16.3.6 Kamaxlar och ventilreglering

Fritt. Kamaxelns (-axlarnas) placering och antal får dock inte ändras.

16.3.7 Elektriskt system

Batteri och startmotor ska finnas, övrig el och tändningssystem är fritt.

16.3.8 Kraftöverföring

Inga flerväxlande växellådor eller varierande utväxling tillåts.

16.3.9 Efterkontroll/Rivning av motorer klass K

Motorer skall inte rivas enbart för kontroll, utan endast i samband med protest. Samtliga motorer (avser bottendel) skall vara förbereda för plombering.
Vid protest väljer båtägaren något av nedanstående alternativ:

  1. Riva på plats.
  2. Plombera och riva vid ett senare tillfälle i närvaro av tekniker. Detta kan alltså ske efter avslutad säsong.
    Utrustning för plombering medförs till samtliga tävlingstillfällen av klassen själva. Plombering utfös av tekniker samt dokumenteras i besiktningsbok/mätbrev

16.3.10 Övrigt

Det råder inga restriktioner för lager, packningar, smörjsystem eller bränslepump beträffande antal, typ, placering och kapacitet.

Finns elektrisk bränslepump ska strömbrytare lätt kunna nås av alla i besättningen.

Hål för plomberingstråd (3 mm), i cylindertopp, cylinderblock och oljetråg bör finnas förberett.

16.4 Tillåtna ändringar för klass U

16.4.1 Trimning och putsning

De originaldelar som inte kan bytas enligt efterföljande bestämmelser får trimmas genom putsning och bearbetning. Detta innebär att om ursprunget hos den serietillverkade komponenten alltid med säkerhet kan fastställas, får denna del korrigeras, balanseras, lättas, reduceras eller modifieras till formen genom bearbetning. Allt tillägg av material på ett homogent sätt (svetsning, limning, elektrolys) utöver reparation är förbjudet beträffande motorn.

16.4.2 Topplock och ventiler

Topplock och ventiler är fritt med begränsningen max 2 ventiler/cylinder.

16.4.3 Inloppssystem

Insugsarea i spjälhus för båda motorstorlekarna tillåts vara max 60,0 cm2, dvs 1 x Ø93,05 mm, 2 x Ø65,80 mm eller 4 x Ø46,52.

16.4.4 Kompressordrift

När en motor är försedd med en anordning vars uppgift är att högkomprimera motorns bränsleblandning (mekanisk eller avgasdriven kompressor eller motsvarande anordning) ska den verkliga cylindervolymen multipliceras med koefficienten 1,4 och den sålunda framräknade cylindervolymen anses vara den för båten gällande.

Turbo och/eller överladdade motorer, bensin- eller diesel, tillåts.

Ett dynamiskt luftintag, avsett att leda luft till motorns luftintag betraktas inte som kompressor.

För dieselmotorer gäller koefficienten 1,0 för beräkning av maximalt tillåten cylindervolym.

16.4.5 Omborrning

Omborrning till maximal volym i den cylindervolymklass motorn normalt hänförs till är tillåtet. Omvänt gäller också att en motor får fodras ner till närmaste mindre cylindervolymklass.

Montering eller utbyte av cylinderfoder är tillåtet. Med foder förstås cylinderns insida som berörs av kolven. Fodret kan vara en särskild detalj, monterat i blocket genom inpressning, svetsning eller dylikt. Materialet är fritt. Om motorns cylindrar är borrade direkt i blocket, tillåts lösa foder av valfritt material. Materialet får tillföras insidan av cylindrarna.

16.4.6 Avgasrör

Avgasgrenrör (från topplock) och avgasrör är fritt. Hela avgassystemet måste avkylas i hela dess längd och detta måste ske genom vattencirkulation, vattenmantling, bandning eller genom att blanda vattnet med avgaserna. Avkylningen måste verka från topplocket. Det kan tillåtas att en kort bit av röret, ej överstigande tre centimeter av avgasröret intill
topplocket, ej avkyls.

Vid turbomontage får kylning av avgassystemet ordnas på annat lämpligt sätt.

Temperaturen på den yttre ytan av skyddet får inte, vid något tillfälle, överskrida 150 °C.

Avgasutloppet måste vara placerat så att besättningen inte kan påverkas av avgasrök.

16.4.7 Kamaxlar och ventilreglering

Fritt. Kamaxelns (-axlarnas) placering och antal får dock inte ändras.

16.4.8 Elektriskt system

Batteri och startmotor ska finnas, övrig el och tändningssystem fritt.

16.4.9 Övrigt

Det råder inga restriktioner för lager, packningar, smörjsystem, eller bränslepump, beträffande antal, typ, placering och kapacitet.

Finns elektrisk bränslepump ska strömbrytare lätt kunna nås av alla i besättningen.

Hål för plomberingstråd (3 mm), i cylindertopp, cylinderblock och oljetråg bör finnas förberett.

16.5 Tillåtna ändringar för klass UL (standardmotorer)

16.5.1 Motorfästen

Motorfästen får förstärkas eller bytas mot kraftigare.

16.5.2 Styranordning

Styranordning får förstärkas eller bytas mot kraftigare.

16.5.3 Ljuddämpare

Extern ljuddämpare får monteras.

16.5.4 Avgasrör

Headers får monteras.

16.6 Kraftöverföring, skyddskåpor och motorrum för K/U/UL

16.6.1 Kraftöverföring

Drevet är fritt, (fabrikat/typ behöver ej vara detsamma som motorn.) Hundra procent av kraften ska överföras till vattnet när båten framförs i racingläge i lugnt vatten.

Alla båtar ska kunna manövreras framåt och bakåt och ska ha friläge, som kan manövreras via reglage från besättningsmans plats, denna funktion ska vara permanent installerad och kunna demonstreras när som helst.

Båtar som har två eller fler propellerenheter ska ha antingen en extern ”tie bar” för att stabilisera dreven eller annan skyddsanordning som förhindrar att dreven slår ihop.

16.6.2 Skyddskåpor

Motorn ska ha skydd/uppfångare över alla driv- (propeller) axlar i en 180 graders sektor uppåt.

16.6.3 Motorrum

Motorer ska vara installerade i ett utrymme, som är skilt från förarplatsen och andra utrymmen och ska ha nödvändig ventilation. Ventilationshål i skott och luckor i omedelbar närhet av besättningen ska ha flamskydd. Utrymmet(na) ska ha ordentliga luckor.

16.6.4 Motor och bränsleskott

Skott ska vara förankrade i skrovets botten och ha tillräcklig höjd för att hindra att bränsle och gaser sprids till andra delar av båten. De olika utrymmena ska kunna länsas var för sig.

Beslag för påfyllnad och avluftning av bränsletank ska vara lokaliserade utanför sittbrunnen, så att spillbränsle inte hamnar i båten.

16.6.5 Bränsletankar

Bränsletank ska vara skild från motorrum.

Bränsletillförseln ska kunna stängas av med kran utanför motorrum. Kranen ska kunna nås och manövreras lätt utan verktyg.

Eventuellt länkage (kran, reglage) får inte innehålla kabel bestående av innertråd och hölje, sådan kabel kan kärva vid brand (överföringen ska vara brandtålig).

Bränsletankar och bränslesystem ska vara jordade, för att förhindra statisk elektricitet.

Bränsle får inte förflyttas under tävling, utom genom permanent installerade bränsleledningar anslutna till tanken.

16.6.6 Brandsläckningssystem

Vid all installation av inbordarmotorer krävs ett fast manuellt system. Detta system ska vara på minst 2 kg, och ersätter ej lös handbrandsläckare (för klass K minst 2 kg och för klass U och UL minst 2 x 2 kg).

16.6.7 Säkerhetskontakt

Säkerhetskontakten ska stoppa motorn.

  • Säkerhetskontakter ska vara anslutna till alla i besättningen (först ut stoppar motorn).
    Det måste vara möjligt att koppla ihop säkerhetskontakten snabbt för att kunna starta
    motorn.
    Snöret till säkerhetskontakten får inte vara längre än 120 cm. Säkerhetskontakt ska
    vara kopplad till alla i besättningen under hela tiden då båten körs i tävlingsfart.
  • Snöret till säkerhetskontakten måste tåla 10 gånger den nödvändiga belastningen, eller
    tåla 10 kg dragningskraft. Säkerhetskontakten måste kunna utlösas i alla riktningar.
  • Snören till kontakten erfordras inte när bältessystem används.
  • På dieselmotorer ska säkerhetskontakten påverka bränslepumpen.
  • På motorer med insprutning kan säkerhetskontakten påverka
    bränsle/högtryckspumpen. Detta testas genom att provstarta motor UTAN
    säkerhetskontakt, d.v.s. bränsletrycklöst, motorn skall då ej kunna startas. Man kan också
    lyssna på pumpen, d.v.s. att den slutar gå då säkerhetskontakt bryts.

16.7 Båt/skrov för klass K/U/UL

16.7.1.1 Minimi- och maximilängd samt minimivikter klass K

MinimilängdMaximilängdMinimiviktVikttillägg
Enskrov6,2 m8,4 m625 kg0,65 kg/cm
Flerskrov6,2 m8,4 m775 kg0,65 kg/cm

Minimilängd klass K: min 6,2 meter planning surface enligt UIM §501.11. Tidigare inmätta klass K-tävlingsbåtar om de är minst 6,0 meter.

Minimivikten avser båt med nämnd minimilängd. För längre båtar ska vikten ökas enligt vikttillägg för längden överstigande minimilängd.

Vikten är färdig för tävling, torr båt inklusive all säkerhetsutrustning (utom besättningen och deras hjälm/flytvästar). För kontroll efter tävlingen ska återstående bränsle i tankar inkluderas i minimivikten. Lyftstroppar som förs med ombord räknas som säkerhetsutrustning. Båten ska vara tom på vatten.

16.7.1.2 Minimi- och maximilängd samt minimivikter klass U/UL

Endast enskrovsbåtar tillåtna.

MotorstorlekMinimilängdMaximilängdMinimivikt
U (6400 cc)7,0 m8,5 m1850 kg
UL (8400 cc)7,8 m9,5 m2100 kg
UL
MinimilängdMaximilängdMin. bredd i slagetViktEffekt
6,6 mFri1,45 m1250 kg350 Hkr
6,8 mFri1,7 m1600 kg430 Hkr
7,8 mFri1,8 m2100 kg540 Hkr
8,4 mFri1,9 m2500 kg600 Hkr

Effekt och vikt, bedöms på samma sätt som tidigare. Bredd i slaget, mätt vid akterspegeln.

Vikten är färdig för tävling, torr båt inklusive besättning och all säkerhetsutrustning inklusive hjälmar och flytvästar. För kontroll efter tävlingen ska återstående bränsle i tankar inkluderas i minimivikten.

Lyftstroppar som förs med ombord räknas som säkerhetsutrustning. Båten ska vara tom på vatten.

16.7.2 Skrovdimensioner

För enskrovsbåtar ska skrovets yttre konturer, utom avbärarlister och sprutlister ”rymma en
låda” med följande dimensioner:

KlassHöjdBreddLängd
K46 cm120 cm235 cm
U (6400 cc)46 cm120 cm325 cm
U (8400 cc)46 cm120 cm375 cm
UL46 cm120 cm325 cm

Alla båtar skall innehålla en minimivolym av flytelement, fast installerad i skrovet.

Minimivolym mätt i liter:

Klass KEnkelskrovFlerskrov
Båt i enkellaminat370 liter380 liter
Båt i sandwich150 liter200 liter

Minimivolym mätt i liter:

Klass U/ULEnkelskrov
Båt i enkellaminat800 liter
Båt i sandwich500 liter

16.7.3 Definition av enskrov

En enskrovsbåt ska vara en båt med ett skrov.

16.7.4 Vingar

Vingar tillåts inte. En vinge definieras som en anordning över däck, som har en nedåt pluseller minusvinkel på 60 grader med en area som överskrider 0,1 kvadratmeter.

16.7.5 Besättning

Besättningen ska utgöras av minst två personer. Samtliga i besättningen ska ha giltig tävlingslicens.

16.7.6 Säkerhetsutrustning och sittbrunn

Beträffande båtens och den personliga säkerhetsutrustningen i övrigt hänvisas till reglementet för Offshore 3 och till de besiktningsnormer som gäller vid svenska tävlingar. För klass K och UL ska sittbrunnen uppfylla UIM regler §703.9 och §703.8. Klass U ska ha förstärkt cockpit som uppfyller UIM regel §508 med en minimum test standard av 5000N.

16.7.7 Tävlingsnummer

Se gällande Svemo-regler.

16.7.8 Nationsflagga

Krävs ej i och med nationella klasser.

16.7.9 Bränsle

Klass K: tillåtna bränsle är handelsbensin och E85; med handelsbensin menas bensin utan tillsatser som köps på en bensinstation med högst 99 oktan. Diesel är inte tillåtet. I övrigt se regel 5.4. I övrigt se UIM regel §504.

17 Klassreglemente offshore V150

V150 är en rekryteringsklass, för enskrovsbåtar med upp till 150 hkr utbordare Båtarna är avsedda att tävla på öppna vatten, med en tänkt maxfart av 65 Knop.

Klassens ”huvudregler” är: sunt förnuft, sportsmanship samt ha kul!

Ekipage som inte till fullo uppfyller reglementet kan ges dispens för att kunna köra en (1) provapåtävling i rekryteringssyfte, ekipaget får ej tillgodoräkna sig ev poäng.

Man kan börja tävla i offshore V150 som både förare och navigatör från och med det år man fyller 16 år.

17.1 Båt

17.1.1 Skrov och däck

Skrov ska vara av enskrovstyp enligt UIM § 502.03.

Stegbotten är ej tillåtet, endast tvärsteg ”luftningssteg” med max bredd på 80 cm tillåts.

En kub med måtten längd 2.35m bredd 1.20m och höjd 0.46 m skall helt rymmas inom skrovet och däckets volym. För RIB båtar inräknas rib-kragen med i däckets volym. Friborden ska vara minst 25 cm höga på någon punkt.

Båtarna som kör i klassen skall mätas in och godkännas före säsong/start av utsedd mätfunktionär.

17.1.2 Sittbrunn

Sittbrunnen ska uppfylla UIM §703.9 och nationella tillägg, detta innebär bland annat att:

  • En förstärkt vattendeflektor med vinkel min 45°, min bredd/person 30 cm min höjd 5 cm ska finnas ovan däck framför varje besättningsmedlem, samt att det ska finnas förstärkt vattendeflektor under däck framför besättningen.
  • Till varje besättningsmedlem ska det finnas en sittplats med minimimåtten: längd 76 cm, bredd 53 cm.
  • Sittbrunnen ska minst vara 38 cm djup.
  • Det ska finnas skydd som hindrar att besättning kan åka in under däck.
  • För RIB/Styrpulpet båtar fordras ej vattendeflektor enl. UIM §703.9.

17.1.3 Längd och bredd

Mätt från båtens för till slutet av akterspegeln LÖA (LOA enligt Lloyd se skiss) ska båtens längd vara minst 5.70m

Vingbåtar är inte tillåtna. Båtens största bredd får inte överstiga största bottenbredd mätt från slag till slag med mer än 40%.

Peken och badbryggor ingår inte i längdmåttet, se mätinstruktion.

17.1.4 Vikt

Minimivikt gäller för komplett båt inklusive besättning och utrustning.

Max effektMinimivikt
150 hkr840 kg
140 hkr750 kg
130 hkr700 kg
120 hkr650 kg

17.2 Motor

17.2.1 Godkända motorer

Motorer ska vara serieproducerade STANDARD low emission (EPA) utbordarmotorer med en av tillverkaren angiven propelleraxeleffekt på max 150 hk. Motorer ska vara i orört standard skick, d.v.s. de får inte vara filade eller ”blue-printade”.

Identifiering av motorns modell är baserat på tillverkarens Serienummermärkning enligt tillverkarens serviceinstruktion.

Motorns modell och standardspecifikation ska kunna styrkas med lämplig handling (t.ex. utdrag ur verkstadshandbok) om europeisk specifikation finns gäller denna i första hand.

Specialbeställda motorer för hög höjd samt Hi-performance motorer tillåts ej.

Rigglängd ska vara minst 20” samt vara saluförd i tillverkarens broschyr för STANDARD motorer. Motorer med 15”, 25” och 30” rigg får byggas om till 20” med ORIGINAL reservdelar. Före och efter ska dock motor besiktigas av teknisk supervisor utsedd av Svemo. I tveksamma fall kontakta Svemo för kontakt med utsedd teknisk supervisor/tekniker.

Endast low emission motorer är tillåtna.

17.2.2 Tillåtna ändringar

  • Propeller får ersättas med valfri, tillsammans med brickor och muttrar
  • Tändstift får bytas ut mot valfria
  • Termostat(er) får tas bort/ersättas.
  • Styrarm, motorfästen, konsoler får förstärkas som säkerhetsåtgärd. Material får läggas till som förstärkning, inget material får tas bort.
  • Alla externa (inte inne i motorblocket) skruvar, muttrar etc får bytas som säkerhetsåtgärd.
  • S.k. styrok får monteras under förutsättning att alla öppningar i modifierade kåpor tätas noga.
  • Bränslekoppling i kåpan får tas bort/ersättas även här skall öppningar tätas noga.
  • Växelhus skall vara fabrikatets original och ha komplett växel (F-N-R). Med ”fabrikatets original” menas att t.ex. på en Evinrude motor, får man använda alla Evinrude´s växelhus som passar direkt till riggen, utan någon adapter eller modifiering.

    Det är tillåtet att montera noskon, modifiera vattenintag samt förstärka/ modifiera skädda. Diametern på växelhusets torped ska överensstämma med respektive motormodells original.

    Lagerhållare och dess infästning samt propelleraxel får bytas alternativ modifieras, anoder på och i växelhus för demonteras.

    Vid ändring av skädda/vattenintag ska UIM §735.09 uppfyllas i sin helhet, både text och bild.
  • Vid motorhaveri får motor renoveras, renoveringen skall vara i renoveringssyfte och ej vara prestandahöjande, före och efter skall motorn besiktigas av teknisk supervisor utsedd av förbundet.

    ”Borrning för överdimensionskolvar är tillåtet som reparation i samband med dokumenterat haveri och ska genomföras i enlighet med tillverkarens serviceinstruktioner och med original reservdelar från motortillverkaren.”

    Max 50 % av cylindrarna får borras till överdimension.
  • Separat vattenintag är tillåtet, dock skall motorns impellerpump brukas i sitt originalutförande. Kylning skall vara 100% från impellerpumpen.
  • Fästkonsoler får förstärkas.
  • ECU / PCM. Vid kontroll ska motor ha original prom-id enligt tillverkaren & motormodell. Motor får ej ha raderad historik.

    UIM § 502.04.04 tillämpas, vilket medför att uppfylles ej ovan så medför det diskvalificering. Vid ändring av historik vid t.ex. reparation ska detta före och efter besiktigas av förbundets supervisor.

17.2.3 Hissning

Hissning av motorn begränsas till att propeller axelns centrumlinjen måste minst vara 25 mm nedanför båtbottens köllinje mätt från båtbottens lägsta punkt med propelleraxeln parallell med båtbottens köllinje. Inga designer/utförande med fenor, kölar, steg eller konvexformad botten för att nå en högre hisshöjd är tillåtna. Om bakre delen av båtbotten ej är rak definieras köllinjen av gångytans slut och en punkt 600 mm förut. Motorn får inte gå att justera i höjdled under tävling.

Elhydrauliska och manuella hissar ska vara låsta med bult så att de inte går att justera.

17.2.4 Miljö

Oljespillmatta i depå på land erfordras.

17.3 Utrustning

17.3.1 Personlig säkerhetsutrustning

Utrustning enligt UIMs §712 och §713 hjälm & racingväst, med nationellt extra krav på våtdräkt.

I båten skall varje person minimum ha ett första förband fäst till personen/västen.

Det rekommenderas starkt att ett handbloss är fäst vid varje besättningsmedlem.

En visselpipa skall vara fäst på västen.

17.3.2 Båtens säkerhetsutrustning

Båten ska ha den utrustning som är föreskriven i UIM §715, med nationella tillägg. Det skall till exempel finnas en säkerhetskontakt till varje besättningsmedlem.

Alla offshorebåtar skall ha egna certifierade lyftstroppar och schackel, samt därtill egna lyftpunkter fästa med genomgående bultar till skrovet. Lyftpunkterna och dragpunkterna skall vara märkta med röd eller orange trekant 5 x 5 x 5 cm.

All utrustning skall vara väl surrad.

17.3.3 Flytkraft

Flytkraften ska vara väl förankrad i båten och tåla bränsle. Flytkraftens volym ska minst vara:

MaterialMin flytkraft
Enkellaminat270 liter
Skrov alt däck i Sandwich205 liter
Sandwich140 liter

17.3.4 Tävlingsnummer och flagg

Klassbeteckning är Z. Klassbeteckning och nummer ska finnas på fribord och fördäck enligt UIM §710. Minimimått: höjd 30 cm, bredd 23 cm, stapelbredd 5 cm, mellanrum 8 cm.

Nationsflagga på minst 30 x 45 cm enligt UIM §711 ska vara väl synlig från båda sidor.

18 Klassreglemente offshore W150

Båtarna ska vara avsedda att tävla på öppet vatten, med en tänkt maxfart av 70 knop.

Båtarna som kör i klassen skall mätas in och godkännas före säsong/start av mätfunktionär utsedd av Svemo.

Klassens ”huvudregler” är: sunt förnuft, sportsmanship samt ha kul!

Ekipage som inte till fullo uppfyller reglementet kan ges dispens för att kunna köra en (1) prova-på-tävling i rekryteringssyfte, ekipaget får ej tillgodoräkna sig ev. poäng

18.1 Båt

18.1.1 Skrov och däck

Skrovet skall vara av flerskrovs typ, eller så kallade vingbåtar.

18.1.2 Sittbrunn

Sittbrunnen ska uppfylla UIM § 508.60, 703.9 och nationella tillägg, detta innebär bland annat att:

  • En förstärkt vattendeflektor med vinkel min 45°, min bredd 30 cm min höjd 5 cm skall finnas ovan däck framför varje besättningsmedlem, samt att det ska finnas förstärkt vattendeflektor under däck framför besättningen.
  • Till varje besättningsmedlem ska det finnas en sittplats med en längd av 76 cm och en bredd av 53 cm.
  • Sittbrunnen ska minst vara 38 cm djup.
  • Det ska finnas skydd som hindrar att besättning kan åka in under däck.

18.1.3 Längd

Mätt från båtens för till slutet av akterspegeln L O A (enligt skiss), ska båtens längd vara minst 6,20 m.

Peken och badbryggor ingår inte i längdmåttet, se mätinstruktion.

18.1.4 Vikt

Minimum vikt gäller för komplett båt inklusive besättning och utrustning. Multiplicera hästkrafterna (120-150) med faktor 6,3 och du får fram din minimivikt.

För enskrovs/vingbåtar gäller: Multiplicera din effekt (120-150 hk) med faktor 5,8 och du får fram din minimivikt.

18.2 Motor

18.2.1 Godkända motorer

Motorer ska vara serieproducerade STANDARD utbordarmotorer med en av tillverkaren angiven propelleraxeleffekt på max 150 hk. Motorer ska vara i orört standard skick, d.v.s. de får inte vara filade eller ”blue-printade”.

Identifiering av motorns modell är baserat på tillverkarens Serienummermärkning enligt tillverkarens serviceinstruktion.

Motorns modell och standardspecifikation ska kunna styrkas med lämplig handling (t.ex. utdrag ur verkstadshandbok) om europeisk specifikation finns gäller denna i första hand.

Specialbeställda motorer för hög höjd samt Hi-performance motorer tillåts ej.

Rigglängd ska vara minst 20” samt vara saluförd i tillverkarens broschyr för standard motorer. Motorer med 15”, 25” och 30” rigg får byggas om till 20” med ORIGINAL reservdelar. Före och efter ska dock motor besiktigas av teknisk supervisor utsedd av förbundet.

I tveksamma fall kontakta förbundet för kontakt med utsedd teknisk supervisor/tekniker.

Endast EPA motorer tillåts fr.o.m. 2014.

18.2.2 Tillåtna ändringar

  • Propeller får ersättas med valfri, tillsammans med brickor och muttrar
  • Tändstift får bytas ut mot valfria
  • Termostat(er) får tas bort/ersättas
  • Styrarm, motorfästen, konsoler får förstärkas som säkerhetsåtgärd. Material får läggas till som förstärkning, inget material får tas bort.
  • Alla externa (inte inne i motorblocket) skruvar, muttrar etc får bytas som säkerhetsåtgärd
  • S.k. styrok får monteras under förutsättning att alla öppningar i modifierade kåpor tätas noga.
  • Bränslekoppling i kåpan får tas bort/ersättas även här skall öppningar tätas noga
  • Växelhus skall vara fabrikatets original och ha komplett växel (F-N-R). Med ”fabrikatets original” menas att t.ex. på en Evinrude motor, får man använda alla Evinrudes växelhus som passar direkt till riggen, utan någon adapter eller modifiering.

    Det är tillåtet att montera noskon, modifiera vattenintag samt förstärka/ modifiera skädda.

    Diametern på växelhusets torped ska överensstämma med respektive motormodells original.

    Lagerhållare och dess infästning samt propelleraxel får bytas alternativ modifieras, anoder på och i växelhus för demonteras.

    Vid ändring av skädda/vattenintag ska UIM 735.30 uppfyllas i sin helhet, både text och bild.
  • Vid motorhaveri får motor renoveras, renoveringen skall vara i renoveringssyfte och ej vara prestandahöjande, före och efter skall motorn besiktigas av teknisk supervisor utsedd av Svemo.
  • Borrning för överdimensionskolvar är tillåtet som reparation i samband med dokumenterat haveri och ska genomföras i enlighet med tillverkarens serviceinstruktioner och med original reservdelar från motortillverkaren.

    Max 50 % av cylindrarna får borras till överdimension.
  • Kylning skall vara 100% från impellerpumpen.
  • Fästkonsoler får förstärkas.
  • ECU / PCM. Vid kontroll ska motor ha original prom-id enligt tillverkaren & motormodell. Motor får ej ha raderad historik.

    UIM §502.04.04 tillämpas, vilket medför att uppfylles ej ovan så medför det diskvalificering.

    Vid ändring av historik vid t.ex. reparation ska detta före och efter besiktigas av Svemo tekniska supervisor.

18.2.3 Hissning

Motorns höjd på akterspegeln får gå att justera under gång.

18.2.4 Miljö

Oljespillmatta i depå på land erfordras.

18.3 Utrustning

18.3.1 Personlig säkerhetsutrustning

Utrustning enligt UIMs §205, hjälm racerflytväst, med nationellt extra krav på våtdräkt. I båten skall varje person minimum ha ett första förband fäst till personen/väst.

Det rekommenderas starkt att ett handbloss är fäst vid varje besättningsmedlem.

En visselpipa skall vara fäst på västen.

18.3.2 Båtens säkerhetsutrustning

Båten ska ha den utrustning som är föreskriven i UIM § 715, med nationella tillägg. Det skall till exempel finnas en säkerhetskontakt till varje besättningsmedlem.

Alla offshorebåtar skall ha egna certifierade lyftstroppar och schackel, samt därtill egna lyftpunkter fästa med genomgående bultar till skrovet. Lyftpunkterna och dragpunkterna skall vara märkta med röd eller orange trekant 5 x 5 x 5 cm.

All utrustning skall vara väl surrad.

18.3.3 Flytkraft

Flytkraften ska vara väl förankrad i båten och tåla bränsle. Flytkraftens volym ska minst vara:

MaterialMin flytkraft
Enkellaminat370 liter
Skrov alt däck i Sandwich205 liter
Sandwich105 liter

18.3.4 Tävlingsnummer och flagg

Klassbeteckningen är W.

Klassbeteckning och nummer ska finnas på fribord och fördäck enligt UIM § 710.

Minimimått: höjd 30 cm, bredd 23 cm, stapelbredd 5 cm, mellanrum 13 cm.

Nationsflagga på min 30×45 cm enligt UIM § 711 ska vara väl synlig från båda sidor.

19 Klassreglemente offshore V300, V450 och V800

V300 är en enskrovsklass, för ut- och inbordarmotorer. Båtarna ska vara avsedda att tävla på öppet vatten med en tänkt maxfart av 70 knop.

V450 är en enskrovsklass för utbordarmotorer på max 450 hk.

V800 är en enskrovsklass för utbordarmotorer på max 800 hk.

Klassens ”huvudregler” är: sunt förnuft, sportsmanship samt ha kul!

Ekipage som inte till fullo uppfyller reglementet kan ges dispens för att kunna köra en (1) ”prova på tävling” i rekryteringssyfte, ekipaget får ej tillgodoräkna sig ev poäng.

19.1 Båt

19.1.1 Skrov och däck

Skrovet skall vara av enskrovstyp enligt definition i UIM §502.03.

I V300 ska en kub med måtten längd 3,00m bredd 1,20m och höjd 0,46m skall helt rymmas inom skrovet och däckets volym. I båtar med motorer upp till 600 hk ska kubens längd vara 3,25 och med motorer på upp till 800 hk ska kuben vara 3,75.

För båtar med motorer upp till 200 hk, är kubens min längd 2,75 m.

För RIB båtar inräknas rib-kragen med i däckets volym.

Båtarna som kör i klassen skall mätas in och godkännas före säsong/start av mätningsman utsedd av Svemo.

19.1.2 Sittbrunn, cockpit

För V300 och V450 gäller:
Sittbrunnen ska uppfylla UIM §703.9 och nationella tillägg, detta innebär bland annat att:

  • En förstärkt vattendeflektor med vinkel min 45°, min bredd/person 30 cm min höjd 5 cm skall finns ovan däck framför varje besättningsmedlem som når till käk höjd.

    Det ska också finnas en förstärkt vattendeflektor under däck framför besättningen som hindrar besättningen att åka in under däck
  • Till varje besättningsmedlem ska det finnas en sittplats med minimimåtten: längd 76 cm, bredd 53 cm.
  • Sittbrunnen ska minst vara 38 cm djup.

För V800 gäller:

  • Förstärkt cockpit enligt UIM §508 med en minimum teststandard av 5000 N.

19.1.3 Längd, effekt och vikt

Båtens längd mäts från för till slutet av akterspegeln LÖA (LOA enligt Lloyds, se skiss). Minimum vikt gäller för komplett båt inklusive besättning och utrustning.

Peken och badbryggor ingår inte i längdmåttet, se mätinstruktion.

V300

Max effekt utbordareMax effekt inbordareMin längdMin vikt
200 hkr225 hkr6,30 m860 kg
225 hkr250 hkr6,50 m980 kg
250 hkr275 hkr6,70 m1100 kg
275 hkr300 hkr6,90 m1225 kg
300 hkr320 hkr7,10 m1350 kg

V450

Max effekt utbordareMin längdMin vikt
400 hkr7,0 m1400 kg
450 hkr7,0 m1600 kg

V800

Max effekt utbordareMin längdMin vikt
500 hkr7,2 m1320 kg
550 hkr7,2 m1470 kg
600 hkr7,2 m1620 kg
700 hkr7,8 m1925 kg
800 hkr7,8 m2250 kg

19.2 Motorer

19.2.1 Utbordarmotorer

19.2.1.1 Godkända motorer

Motorer ska vara serieproducerade STANDARD EPA utbordarmotorer med en av tillverkaren angiven propelleraxeleffekt på max 300 hkr, 450 respektive 800 hkr. Motorer ska vara i orört standardskick, d.v.s. de får inte vara filade eller ”blue-printade”.

Identifiering av motorns modell är baserat på tillverkarens Serienummermärkning enligt tillverkarens serviceinstruktion.

Motorns modell och standardspecifikation ska kunna styrkas med lämplig handling (t.ex. utdrag ur verkstadshandbok) om europeisk specifikation finns gäller denna i första hand. Specialbeställda motorer för hög höjd tillåts ej.

Vid dubbelmontage gäller den sammanlagda effekten. Så kallade sportmotorer med avgasutsläpp i propellercentrum som t.ex. Mercury XS250 tillåts, rigglängd ska vara minst 20”. Motorer med 15”, 25” och 30” rigg får byggas om till 20” med ORIGINAL reservdelar.

Före och efter ska dock motor besiktigas av teknisk supervisor utsedd av förbundet. I tveksamma fall kontakta Svemo för kontakt med utsedd teknisk supervisor/tekniker.

Endast EPA motorer tillåts fr.o.m. 2014.

19.2.1.2 Tillåtna ändringar

  • Propeller får ersättas med valfri, tillsammans med brickor och muttrar.
  • Tändstift får bytas ut mot valfria.
  • Termostat(er) får tas bort/ersättas.
  • Styrarm, motorfästen, konsoler får förstärkas som säkerhetsåtgärd. Material får läggas till som förstärkning, inget material får tas bort.
  • Alla externa (inte inne i motorblocket) skruvar, muttrar etc. får bytas som säkerhetsåtgärd.
  • S.k. styrok får monteras under förutsättning att alla öppningar i modifierade kåpor tätas noga.
  • Bränslekoppling i kåpan får tas bort/ersättas även här skall öppningar tätas noga.
  • Växelhus skall vara fabrikatets original och ha komplett växel (F-N-R). Med ”fabrikatets original” menas att t.ex. på en Evinrude motor, får man använda alla Evinrudes växelhus som passar direkt till riggen, utan någon adapter eller modifiering.

    Det är tillåtet att montera noskon, modifiera vattenintag samt förstärka/ modifiera skädda. Diametern på växelhusets torped ska överensstämma med respektive motormodells original.

    Lagerhållare och dess infästning samt propelleraxel får bytas alternativ modifieras, anoder på och i växelhus för demonteras.

    Vid ändring av skädda/vattenintag ska UIM § 735.30 uppfyllas i sin helhet, både text och bild.
  • Vid motorhaveri får motor renoveras, renoveringen skall vara i renoveringssyfte och ej vara prestandahöjande, före och efter skall motorn besiktigas av teknisk supervisor utsedd av förbundet.

    Borrning för överdimensionskolvar är tillåtet som reparation i samband med dokumenterat haveri och ska genomföras i enlighet med tillverkarens serviceinstruktioner och med original reservdelar från motortillverkaren.

    Max 50 % av cylindrarna får borras till överdimension.
  • Separat vattenintag är tillåtet, dock skall motorns impellerpump brukas i sitt originalutförande. Kylning skall vara 100% från impellerpumpen.
  • Fästkonsoler får förstärkas.
  • ECU / PCM. Vid kontroll ska motor ha original prom-id enligt tillverkaren & motormodell. Motor får ej ha raderad historik.

    UIM §502.04.04 tillämpas, vilket medför att uppfylles ej ovan så medför det diskvalificering. Vid ändring av historik vid t.ex. reparation ska detta före och efter besiktigas av förbundets tekniska supervisor.

19.2.1.3 Hissning

Hissning av motorn begränsas i V 300 till att centrum på propelleraxeln ska minst vara 25 mm under botten. Vid mätning ska propelleraxeln vara parallell med botten. (Om botten ej är rak används två mätpunkter en vid slutet av gångytan och en 600 mm in på gångytan som referens.) Motorn får inte gå att justera i höjdled under tävling.

Elhydrauliska och manuella hissar ska vara låsta med bult så att de inte går att justera.

För V450 och V800 är hissningen fri och får kunna ändras under gång

19.2.1.4 Miljö

Oljespillmatta i depå på land erfordras.

19.2.2 Inbordarmotorer V300

19.2.2.1 Standardmotorer

Motorerna ska vara serieproducerade standardmotorer om max 6,2 liter/325 hkr propelleraxeleffekt. Motorer ska vara i orört standardskick, dvs. de får inte vara filade eller ”blue-printade”. Övervarvningsskydd får inte kopplas ur UIM §735.5.

19.2.2.2 Specialmotorer

”Specialbyggen” om max 5,8 liter och uppvisande av bromsintyg som verifierar max propelleraxeleffekt till max 325 hk. (Bromsad vevaxeleffekt omräknad till propelleraxeleffekt = – 7 %). För verifieringskrav kontakta klasscoachen.

Växelhus får modifieras enligt UIM §735.17.

19.2.2.3 Hissning

Hissning av motorn begränsas till att centrum på propelleraxel ska minst vara 25 mm under botten. Vid mätning ska propelleraxeln vara parallell med botten. (Om botten ej är rak används två mätpunkter en vid slutet av gångytan och en 600 mm in på gångytan som referens.) Motorn får inte gå att justera i höjdled under tävling.

Separat vattenintag är tillåtet

19.2.2.4 Miljö

Icke EPA godkända motorer skall köras på miljöbränsle (t.ex. alkylat) samt biologiskt nedbrytbara oljor.

Oljespillmatta i depå på land erfordras.

Observera ljudkraven i reglementet, max 90 dB(A) vid prov enligt UIM §736.2.

19.3 Utrustning

19.3.1 Personlig säkerhetsutrustning

Utrustning enligt UIMs §205, hjälm racerflytväst, med nationellt extra krav på våtdräkt. I båten skall varje person minimum ha ett första förband fäst till personen/väst.

Det rekommenderas starkt att ett handbloss är fäst vid varje besättningsmedlem.

En visselpipa skall vara fäst på västen.

19.3.2 Båtens säkerhetsutrustning

Utrustning enligt UIMs §715 med nationella tillägg enligt regler för Offshore 3C. Det skall till exempel finnas en säkerhetskontakt till varje besättningsmedlem.

Alla offshore båtar skall ha egna certifierade lyftstroppar och schackel, samt därtill egna lyftpunkter fästa med genomgående bultar till skrovet. Lyftpunkterna och dragpunkterna skall vara märkta med röd eller orange trekant 5 x 5 x 5 cm.

All utrustning skall vara väl surrad.

19.3.3 Flytkraft

Flytkraften ska vara väl förankrad i båten och tåla bränsle. Flytkraftens volym ska minst vara:

Laminat\effekt200 hkr
(225)
225 hkr
(250)
250 hkr
(275)
275 hkr
(300)
300 hkr
(325)
400 hkr600 hkr800 hkr
Enkellaminat350 liter375 liter400 liter425 liter450 liter800 liter800 liter1000 liter
Skrov alt däck i sandwich275 liter300 liter325 liter350 liter375 liter650 liter650 liter800 liter
Sandwich225 liter250 liter275 liter300 liter325 liter500 liter500 liter600 liter

19.3.4 Tävlingsnummer

Klassbeteckning:

V300 = N

V450 = H

V800 = M

Klassbeteckning och nummer ska finnas på fribord och fördäck enligt UIM §710.

Min. mått: höjd 30 cm, bredd 23 cm, stapelbredd 5 cm, mellanrum 13 cm.

Nationsflagga på minst 30 x 45 cm enligt UIM § 711 ska vara väl synlig från båda sidor.

19.4 Övrigt

Ekipage i klass V800 utan cockpit måste köra med fungerande webtracking och att av webtracking rapporterade maxhastigheten måste vara 82 knop eller lägre. Om webtracking slutar fungera eller stängs av samt om maxhastigheten är högre än 82 knop leder detta till DQ. Ekipage med cockpit har ingen maxhastighet.

0.0 Begrepp och förkortningar

Chefstekniker = besiktningschef

NT = Nationellt tävlingsreglemente, gäller alla grenar

SR = specialreglemente (grenspecifikt)

Supervisor = kontrollant

Tekniker = besiktningsman

1.0 Allmänna bestämmelser
1.1 Regelverk

Detta är ett nationellt regelverk för vattensporterna (aquabike, offshore och rundbana) och som beskriver nationella klasser samt nationella undantag och tillägg till Svemo Nationellt tävlingsreglemente (NT) och till internationella förbundet Union Internationale Motonautiques (UIM:s) regelverk. Vid eventuell konflikt mellan dessa regelverk står detta NT över detta regelverk men UIM:s regelverk står över NT och detta regelverk. Notera att detta regelverk endast gäller nationella tävlingar i Sverige och inte internationella tävlingar i Sverige om inget annat framgår av tilläggsreglerna eller är specificerat som undantag i aktuell regel. Vid händelse av konflikt mellan regelverk och gällande lagar eller förordningar går lagar och förordningar alltid först.

Det är klubbens, arrangörens, funktionärens och den aktives skyldighet att ha vetskap om gällande regler.

För enskild tävling kan särskilda tävlingsregler utfärdas av förbundet.

När åldersgränser nämns ska personen fylla den angivna åldern under innevarande år.

1.2 Personlig säkerhet

Personlig säkerhetsutrustning ansvarar användaren själv för. Notera att utrustningen måste provas under verklighetsliknande förhållanden för att säkerställa korrekt funktion enligt gällande regelverk.

Arrangör har rätt att utöka säkerhetsutrustningen. Ett sådant tillägg måste meddelas senast i startbekräftelsen.

1.3 Dispenser

Under särskilda förhållanden kan vattensportsektionen ge dispens. En dispens är personlig och alltid giltig ett år från utfärdandet. Dispensen ska sökas genom den klubb som personen är medlem i och tävlar för.

1.4 Etik och moral

Utöver UIM:s och Riksidrottsförbundets regler om etik och moral vill vi påpeka vikten av korrekt beteende på tävlingsplatsen inte bara av deltagare utan även av teammedlemmar och anhöriga. Vi vill också påpeka vikten av försiktighet och omtänksamhet innan något publiceras på sociala medier.

1.5 Sluten depå

Vid sluten depå finns inget krav att arrangör ska teckna brand- och stöldförsäkring.

1.6 Miljömatta

Miljömatta, eller uppsamlingskärl, ska alltid användas oavsett underlag. Den ska ha en absorberings-/lagringskapacitet på minst en (1) liter. Storleksmässigt ska miljömattan täcka området under växelhus eller aggregat. Miljömatta ska uppvisas vid säkerhetsbesiktning på tävling. Att vägra använda miljömatta kan leda till uteslutning ur tävlingen.

Arrangör äger rätt att erbjuda annan lösning än miljömatta, detta skall då framgå i tilläggsreglerna.

1.7 Träning

Vid träning som inte är i samband med tävling ska arrangören meddela förbundet banområde samt kontaktperson i förväg. För säkerhet vid träning se bilaga A.

2.0 Licenser
2.1 Licenstyper

Giltighetstiden för licenser är ett kalenderår, bortsett från tillfälliga licenser. Licenserna finns som både nationella och internationella licenser, förutom Guldhjälmslicensen som endast är en nationell licens. Alla licenser löses via Svemo TA.

LicenstypÅlder
Guldhjälmslicens8-11 år
Ungdomslicens12-15 år
Juniorlicens16-21 år
Seniorlicens22 år-* Från 65 år krävs hälsodeklaration
och eventuellt läkarintyg.
Classic licens13 år-* Från 65 år krävs hälsodeklaration
och eventuellt läkarintyg.
Klubblicens12 år-För den som endast ska delta i klubbens
verksamhet (träning och klubbtävling)

* Förare över högsta ålder ska i samband med licensköp fylla i en digital hälsodeklaration för att erhålla tävlingslicens. Förekommer ”ja”-svar på någon av frågorna, krävs läkarintyg (Svemos framtagna blankett), som skickas in till Svemo Licensavdelning. Läkarintyget kommer vara giltigt i 5 år.

Undantag: Förare i cockpitbåt ska, oavsett ålder genomföra läkarundersökning och skicka in läkarintyg till Svemo (blankett framtagen av Svemo ska användas). Läkarintyget kommer vara giltigt i 5 år.

Även tillfälliga licenser finns inom ovan kategorier samt även prova-på licens , se NT för mer information.

2.2 Krav för att få tävlingslicens
  • Simkunnig
  • Ha kunskap om sportsliga regler
  • eventuell hälsodeklaration och/eller läkarintyg
  • förarintyg och manöverintyg för högfartsbåt (gäller endast förare i offshore)
  • godkänt turtletest (gäller endast förare och navigatörer i cockpitbåt)
2.3 Debutant (offshore och rundbana)

Debutant är den som inte har tävlat tidigare eller inte tävlat på fem år eller den som byter disciplin. Debutant är man tills man genomfört två av tävlingsledaren godkända tävlingar. Som debutant måste du ha röda tävlingssiffror på ekipaget.

När du har genomfört två av tävlingsledare godkända tävlingar får du byta till svarta tävlingssiffror.

Som godkänd tävling för debutanter kan även ett (1) av förbundet sanktionerat tränings-/utbildningstillfälle räknas.

Har du kört tre icke godkända tävlingar anses du inte lämplig och blir avstängd i tolv månader. Därefter kan du söka ny licens.

I rundbana startar alltid debutanter i ytterspår. Vid flera debutanter startar den med sämst tid ytterst. I offshore startar alltid debutanter bakom övriga båtar i startgruppen.

Förare som debuterar i en klass med röda siffror kan inte tävla utomlands eller delta i ett internationellt mästerskap under det kalenderår som föraren haft debutantlicens utan förbundets godkännande.

Som debutant ska du ha ett samtal med tävlingsledaren eller en utsedd debutantansvarig innan tävling. Under detta samtal ska du få möjlighet att ställa de frågor du har.

Tävlingsledaren eller en debutantansvarig kommer att fungera som din mentor under tävlingen och kommer att stämma av med dig efter tävlingen. Om tävlingsledaren eller någon av tävlingsledaren utsedd person anser att allt gått bra får du tillgodoräkna dig denna tävling som en av dina godkända debutanttävlingar. Anses det inte ha gått bra måste tävlingsledaren rapportera in detta till förbundet.

2.3.1 Debutantasvarig

En tävlingsarrangörs debutantansvarig har som uppgift att:

  • vara värd för de som är debutanter i tävlingen
  • finns tillgänglig inför, under och efter tävling för att besvara eventuella frågor
  • ha kännedom om tävlingens organisation, dess huvudfunktionärer och genomförandet
  • finnas på plats under hela tävlingsdagen och aktivt söka kontakt med debutanterna
  • stämma av med debutanterna efter varje delmoment (besiktning, förarmöte, träning, tävling m.m.)
  • tillsammans med tävlingsledaren utvärdera vad som kan förbättras för framtida tävlingar
2.4 Debutant (aquabike)

Debutant är förare under sina tre första tävlingar och ska då stå under särskild uppsikt av tävlingsledaren och vid dessa tävlingar hänvisas till lämplig klass av tävlingsledaren.

Tävlingsledaren kan även tillämpa särskilt startförfarande för debutant. Debutant ska ha en röd väst på sig under tävling. Den röda västen ska arrangören tillhandahålla.

2.5 Turtletest

Turtletest ska göras av alla som åker cockpitbåt. UIM:s instruktioner ”Immersion training procedure” gäller med följande nationella tillägg:

  • simglasögon, dykarmask, näsklämma etc. som inte används vid tävling får inte användas under turtletestet.
  • offshoreåkare ska plocka ut en annan person ur turtlen.

2.6 Behörigheter funktionärslicenser

För vattensporterna finns det sju olika funktionärstyper; tävlingsfunktionär, tävlingsledare, supervisor, chefstekniker, tekniker, mätfunktionär och räddningsfunktionär. Nedan beskrivs de olika typer av funktionärstyper som har olika behörigheter inom sig.

Det finns ingen maxålder för vattensporternas funktionärer. En lista på samtliga funktionärers behörigheter publiceras offentligt.

2.6.1 Tävlingsfunktionärer

Tävlingsfunktionärer kan, efter utbildning, ha följande behörigheter:

  • ordinarie funktionär
  • biträdande tävlingsledare/säkerhetschef
  • tävlingssekreterare
2.6.2 Tekniker

Tekniker kan, efter utbildning, ha följande behörigheter:

  • Säkerhetsbesiktning av öppen båt för både offshore och rundbana
  • Säkerhetsbesiktning av cockpitbåt för både offshore och rundbana
  • Efterbesiktning av offshore och rundbana
  • Säkerhetsbesiktning av aquabike
  • Efterbesiktning av aquabike
2.6.3 Mätfunktionär (offhsore och rundbana)

Mätfunktionärer kan, efter utbildning, ha följande behörigheter:

  • Utfärda mätbrev för öppna båtar för både offshore och rundbana
  • Utfärda mätbrev för cockpitbåtar för både offshore och rundbana
2.6.4 Räddningsfunktionär (offshore och rundbana)

Räddningsfunktionär kan, efter utbildning, ha följande behörigheter:

  • Räddningsfunktionär
  • Räddningschef
2.7 Försäkringar

Licenserade förare och navigatörer omfattas av olycksfalls- och ansvarsförsäkring, se mer i NT. Ansvarsförsäkringen har ett försäkringsbelopp på 10 000 000 SEK.

Även funktionärer är försäkrade, se mer i NT.

3.0 Tävlingar
3.1 Tävlingar

En tävling följer alltid UIM:s regler och/eller NT samt SR.

3.2 Tävlingsfunktionärer

De olika funktionärernas uppdrag beskrivs i UIM:s regelbok i §200 och §201.

För att få verka som funktionär måste personen ha en giltig funktionärslicens med rätt behörighet.

Tävlingsledningen ansvarar för att övriga funktionärer har tillräcklig kunskap för att utföra sitt uppdrag. Tävlingsledningen ansvarar också för att samtliga funktionärer och deltagare tar sitt ansvar vad gäller miljön inklusive ljudnivåer. Tävlingsledningen ansvarar även för att det finns tillräckligt med resurser för att genomföra tävlingen på ett säkert sätt.

Vid offshoretävlingar i Sverige ställs det även krav på en webtrackingansvarig.

Supervisor och teknisk supervisor utses av Vattensportsektionen. Det kan vara en person som har båda rollerna. Förbundet står för milersättning för supervisors resa till och från tävlingsplatsen. Arrangören står för supervisors logi och mat under tävlingen.

3.3 Tävlingstillstånd (offshore och rundbana)

För att en klubb ska få ett godkänt tävlingstillstånd måste följande krav uppfyllas:

  • tillstånd från myndigheter, exempelvis polis och länsstyrelse.
  • en tävlingsledning bestående av minst en tävlingsledare, biträdande tävlingsledare/säkerhetschef och en chefstekniker. På rundbanetävlingar krävs även en räddningschef.
  • räddningsteam som uppfyller följande krav:
    • två dykare varav en måste ha minst dykcertifikat motsvarande PADI Rescue diver eller CMAS***.
    • en sjuksköterska eller ambulanssjukvårdare med aktuell akuterfarenhet.
    • en förare med minst förarintyg och manöverintyg för högfartsbåt.
    • båt och/eller aquabike med lämplig utrustning (t.ex. spineboard, brandsläckare, första hjälpen osv).
  • en ambulans med lämplig personal. Se mer i bilaga A.
  • tillräckligt med övriga funktionärer, så som bevakningsfunktionärer, besiktningspersonal, eventuell webtrackingansvarig, personal till sekretariat osv.
3.4 Tävlingstillstånd (aquabike)

För att en klubb ska få ett godkänt tävlingstillstånd måste följande krav uppfyllas:

  • tillstånd från myndigheter, exempelvis polis och länsstyrelse.
  • en tävlingsledning bestående av minst en tävlingsledare och en chefstekniker.
  • tillräckligt med övriga funktionärer, så som bevakningsfunktionärer, tekniker, eventuell webtrackingansvarig, personal till sekretariat osv.
  • ett räddningsteam som minst uppfyller följande kunskapskrav:
    • lämpligt antal rescue jet med kompetenta förare, varav den ena ska vara utrustad med bår. Vid större bansträckning bör minst 3 rescue jets finnas.
    • en sjuksköterska eller ambulanssjukvårdare med aktuell akuterfarenhet.
3.5 Tilläggsregler

Tilläggsregler skall vara godkända i Svemo TA och publicerade senast en månad innan första tävlingsdag. Tilläggsreglerna bör skrivas tillsammans med supervisor. I startbekräftelsen ska huvudfunktionärer namnges. I tilläggsreglerna ska följande finnas med:

  • tid och plats för prisutdelning
  • när och hur avanmälan måste ske
  • bestämmelser för träning
  • startmetod
  • tidsgräns för målgång
  • antal varv
  • typ av tidtagning
  • tankningsmöjligheter på tävlingsplatsen
  • kontaktuppgifter till debutantansvarig
  • instruktioner om hur en tillfällig licens kan lösas

I tilläggsreglerna för en tävling ska det framgå vilka klasser som kör om SM-/RM-status enligt kapitel 4.

3.6 Startbekräftelse (offshore och rundbana)

Arrangör ska i startbekräftelse, som skickas ut senast en vecka innan evenemanget, informera deltagarna om tävlingens huvudfunktionärer och bana.

3.7 Avanmälan

Avanmälan till tävling/uppvisning får inte ske utan giltiga skäl enligt Riksidrottsförbundets stadgar.

3.8 Bevakningsbåtar

Funktionärsbåtar ska köras av personer med gott sjövett och framföras med låg fart för att undvika större svallvågor. Tävlingsledningen ansvarar för att personerna i funktionärsbåtarna har tillräcklig kunskap för att kunna utföra sitt uppdrag på ett säkert sätt. Under både officiell träning ska antalet bevakningsbåtar vara tillräckligt stort för att hela träningsområdet ska kunna överblickas från sjön.

3.9 Öppen eld

Öppen eld, svetslåga, blåslampa, brännare eller liknande får inte användas inom depåområde med mindre än att tävlingsledningen tillfrågats och att deras anvisningar följs om tillstånd beviljas. Rökning är inte tillåtet inom depåområdet, gäller även e-cigaretter.

3.10 Orange rök = röd flagg

Orange/röd rök samt blinkande rött ljus likställs med röd flagg.

3.11 Start (offshore)

Nationellt tillåts att bloss/raket ersätts med blixtljus/saftblandare.

3.12 Varvlopp (rundbana)

Vid varvlopp ska alla flaggas av när första ekipaget gått i mål. Poängberäkning sker efter antalet gjorda varv och ordning i mål.

3.13 Prisutdelning

Alla deltagare som fullföljer en tävling i instegsklasserna (t.ex. GT15, 3J eller aquabike junior) bör få pris. Prisutdelningen bör ske direkt efter sista heat.

3.14 Efter genomförd tävling

Efter genomförd tävling ska resultatet samt helst ett kort referat skickas till förbundet för publicering på hemsidan.

3.15 Supervisor

Vattensportsektionen utser en supervisor för varje mästerskapstävling i Sverige.

Supervisorn utgör förbundets kontaktman med tävlingsledningen, men har inte direkt ansvar för tävlingens genomförande. Supervisorn kan även inneha rollen som teknisk supervisor.

Supervisorns uppgift är att stötta och vägleda tävlingsledningen före, under och efter tävling i frågor som rör planering, säkerhet och utvärdering så att förbundets regler och målsättning efterlevs.

Supervisorn har rätt att:

  • besluta i frågor rörande tävlingens giltighet som mästerskapstävling.
  • skjuta upp start om särskilda skäl föreligger.
  • vid mycket grava anmärkningar mot tävlingen hänskjuta frågan om tävlingens avlysning till juryn.
  • kräva en tävlande att genomgå alkoholtest.

Supervisorn:

  • bör kontrollera tilläggsreglerna
  • ska godkänna eventuella sena ändringar i startbekräftelsen.
  • ska vara närvarande under hela tävlingen från registrering till prisutdelning
  • ska vara delaktig i viktiga beslut som tas av tävlingsledaren och säkerhetschefen.
  • ska stämma av att banan är säker och enligt beskrivning
  • ska vara närvarande vid förarmötet.
  • ska vara närvarande vid starten.
  • ska vara närvarande vid målet.
  • ska signera de officiella resultaten innan dessa sätts upp på anslagstavlan.

Om svårare olycksfall inträffar ska supervisor tillsammans med teknisk supervisor se till att inblandade båtar besiktigas och att en rapport skrivs. Detta för att kunna fastställa om olyckan orsakats av maskinella eller utrustningsmässiga fel samt dra en slutsats om detta kunnat förebyggas.

Supervisorn är ordförande i juryn vid nationell tävling och samlar utsedda jurymedlemmar innan tävlingens start.

Supervisorn ska så fort som möjligt men senast 8 dagar efter avslutad tävling ladda upp tävlingsrapport, tillsammans med rättad startlista, juryprotokoll, eventuell incidentrapport samt slutgiltig resultatlista i Svemo TA.

3.16 Teknisk supervisor

Vattensportsektionen utser en teknisk supervisor för varje tävling i Sverige.

Tekniska supervisorn utgör förbundets kontaktman med chefstekniker, men har inte direkt ansvar för besiktningarnas genomförande. Tekniska supervisorn får inte ha annan officiell uppgift under tävlingen, och får inte heller delta som tävlande. Tekniska supervisorn kan även inneha rollen som supervisor.

Tekniska supervisorns uppgift är att stötta och vägleda tävlingsledningen och chefsteknikern före, under och efter tävling i frågor som rör planering, säkerhet och utvärdering så att förbundets regler och målsättning efterlevs. Tekniska supervisorn ska se till att lokala tekniker på olika platser tillämpar förbundets och UIM:s regelverk samt använder samma bedömningsgrunder, helst lika strikta som de tillämpas internationellt.

Teknisk supervisor:

  • ska se till att förbundets mätutrustning kommer till tävlingsplatsen samt att de återlämnas till angiven person.
  • ska vara på plats vid besiktningens början, detta gäller även om del av besiktningen utförs kvällen före tävlingsdag.
  • ska säkerställa att chefsteknikern har tillräckligt med tekniker.
  • ska gå igenom alla besiktningsprotokoll och avgöra vilka ekipage som tillåts starta.
  • ansvarar för att nödvändiga anmärkningar införs i loggböckerna.
  • ska se till att tekniker kontrollerar skadade båtar, övervakar reparationer, enligt reglementets krav, samt i standardmotorklasser tillfälligt omhändertar eventuellt utbytta delar.

Om svårare olycksfall inträffar ska tekniska supervisorn tillsammans med supervisorn se till att inblandade båtar besiktigas och att en rapport skrivs. Detta för att kunna fastställa om olyckan orsakats av maskinella eller utrustningsmässiga fel samt dra en slutsats om detta kunnat förebyggas.

Tekniska supervisorn ska ingå i juryn vid nationell tävling.

Tekniska supervisorn ska så fort som möjligt men senast 8 dagar efter avslutad tävling ladda upp tävlingsrapporten i Svemo TA. Tävlingsrapporten bör om tiden medger skrivas tillsammans med chefsteknikern.

4.0 Regler för mästerskap
4.1 Mästerskap

Med mästerskap menas riksmästerskap (RM), svenskt mästerskap (SM), svenskt mästerskap för juniorer (JSM), nordiskt mästerskap (NM), europamästerskap (EM) och världsmästerskap (VM).

4.2

JSM-/SM-/RM-tävling kan endast arrangeras av Svemo, distrikt och/eller förening med medlemskap i Svemo. Tävlingarna kan endast arrangeras inom Sveriges gränser.

SM kan genomföras som en enskild tävling eller i serieform, där flera deltävlingar räknas in i mästerskapet.

Arrangör har inte rätt att begränsa deltagarantal i JSM/SM/RM-tävling under förutsättning att förarens anmälan till tävlingen kommit in innan anmälningstiden gått ut.

En klass kan inte ha både RM- och SM-status under samma säsong.

4.3 Deltagare i JSM-/SM-/RM-tävling

JSM/SM/RM är öppet för deltagare med helårslicens utfärdad av Svemo. JSM-/SM-/RM-poäng tilldelas endast tävlande som är svensk medborgare eller stadigvarande bosatt i Sverige och som innehar svensk licens. Utländska deltagare kan delta i JSM-/SM-/RM-tävling men utan att tillgodoräkna sig mästerskapspoäng.

4.4 Antal deltagare för JSM-/SM-/RM-status

Tävlingsklassen ska ha minst sex deltagare för att JSM-/SM-status ska gälla för den tävlingen. Har tävlingsklassen färre än sex deltagare men minst tre deltagare är det RM-status.

4.5 Distanser och tävlingstyp (offshore & rundbana)

Distanserna under en JSM-/SM-/RM-tävling måste vara enligt följande för att vara en mästerskapstävling.

3J, inbordare, 2 liter (K)     40-70 distans
Offshore V150, V300, W150, V450, V75050-100 distans
Offshore 3A, 3B, 3C, 3X 50-100 distans
Aquabike offshoremax 30 distans
GT15, GT30 och OSY400 4 heat om minst 4 000 meter, 3 heat räknas
F4, F2, F14 heat om minst 8 000 meter, 3 heat räknas

Tre heat kan köras om tiden inte medger annat, då räknas samtliga heat. Detta måste i så fall anges i tilläggsreglerna.

Vattensportsektionen har möjlighet att besluta om annan banlängd och/eller antal heat.

4.6 Poängberäkning JSM/SM/RM (offshore & rundbana)

Enligt respektive tävlings resultat utdelas poängen

20-17-15-13-11-10-9-8-7-6-5-4-3-2-1

där 20 poäng går till den som vunnit tävlingen. Vid godkänd säkerhetsbesiktning och närvaro vid förarmöte får föraren två bonuspoäng. Debutanter har inte rätt till JSM-/SM-/RM-poäng.

Föraren får tillgodoräkna sig resultaten från säsongens samtliga SM-/RM-tävlingar. Samtliga bonuspoäng ska tillgodoräknas. Ekipage måste gått i mål minst en gång under året för att erhålla medalj. Om en förare haft mer än en navigatör under en SM-serie tilldelas den navigatör som kört hem flest poäng eventuell medalj, har navigatörer kört hem lika många poäng får den navigatör med flest antal placeringar med 20 poäng, därnäst 17 poäng osv eventuell medalj. Om det ändå är lika får föraren välja vilken navigatör som ska erhålla medaljen.

SM-/RM-poäng är knutna till förare och klass.


Om två eller flera ekipage får samma slutpoäng sker särskiljning enligt följande:

  1. Föraren med flest antal placeringar med 20 poäng, därnäst 17 poäng osv. placerar sig först.
  2. Om det ändå är lika särskiljer den eventuellt borträknade tävlingen.
  3. Om det ändå är lika delas mästerskapstiteln.
4.7 Poängberäkning JSM/SM/RM (aquabike)

För att en klass ska få SM-status krävs minst 10 startande under föregående eller innevarande år. För att en klass ska få RM-status krävs minst 3 startande under föregående eller innevarande år. Utöver detta har förbundet rätt att tilldela SM-status för annan klass. I JSM/SM-/RM-serien ska debutanter räknas med i antalet startande per år.


I varje tävlingsheat utdelas poängen

25-22-20-18-16-15-14-13-12-11-10-9-8-7-6-5-4-3-2-1

där 25 poäng går till den som vunnit heatet.


I heattävlingar kör varje klass 2-3 heat där förare i varje klass får tillgodoräkna sig poäng från samtliga finalheat.


Vid elimineringstävlingar får förare i varje klass poäng från båda finalheaten. Då
A-finalerna alltid innehåller åtta förare används de första åtta poängen i poängskalan (25-22-20-18-16-15-14-13) för A-finalerna. Lägre finaler använder nästkommande poäng i skalan (12-11-10-9-8-7-6-5-4-3-2-1).


SM-/RM-poäng är knutna till förare och klass.


Om två eller flera deltagare får samma slutpoäng sker särskiljning enligt följande:

  1. Föraren med flest antal placeringar med 25 poäng placerar sig först. Där efter föraren med flest antal placeringar med 22 poäng och så vidare
  2. Om det ändå är lika avgör resultatet i sista deltävlingen.
4.8 Nordiskt mästerskap

NM-tävlingar ska köras enligt UIM:s regler för EM-tävlingar om inte nordiska mötet beslutat något annat. För icke internationella klasser gäller nordiskt reglemente.

4.9 Internationellt tävlande

I de fall där deltagarantalet är begränsat vid en internationell tävling sker uttagning av förbundet.

En jurymedlem bör om möjligt utses till NM-, EM- och VM-tävlingar där svenska förare deltar.

Förare bör inte tillåtas starta i utländska tävlingar som arrangeras samtidigt som en SM-/RM- tävling.

Förare bör inte tillåtas starta i NM-, EM- eller VM-tävlingar om föraren inte deltar i SM/RM.

4.10 Vid delad placering

Om två tävlande kommer på samma plats i resultatlistan kommer ingen på efterföljande plats (har vi t.ex. två guldmedaljörer har vi ingen silvermedaljör men däremot en bronsmedaljör).

5.0 Tekniskt reglemente
5.1 Mätbrev (offshore & rundbana)

En båt får inte delta i en tävling utan ett giltigt mätbrev. Mätbrev utfärdas av förbundet genom utsedd mätfunktionär. Mätbrevet gäller tills dess att båten ändras i någon av de detaljer som regleras av reglementet eller tills dess att innehavaren eller förbundet upphäver mätbrevets giltighet.

Mätbrevet ska uppdateras av en mätfunktionär varje år samt vid regeländring, vid motor-, ägar- eller klassbyte. Mätbrevet och loggboken ska följa med båten i alla dess tävlingar/uppvisningar.

Ska båten köras i flera klasser skall detta anges i mätbrevet.

Mätbrev för classic offshore regleras i klassreglementet, kapitel 14.

Gäller ej aquabike offshore, P750 eller classic hydro.

5.2 Besiktning

Påpekanden vid besiktning ska skrivas in i loggboken för de klasser som har loggbok samt följas upp vid nästa tävling/uppvisning.

5.3 Våg och tolkar

Våg och tolkar som ska användas vid efterbesiktning måste finnas tillgängliga innan tävling/uppvisning.

5.4 Bränsle

Se gällande UIM-regler för respektive klass eller nationellt klassreglemente om något anges där. Vid bränsleprover på nationell tävling följs NT 10.4 samt 10.4.1.

För tankning vid tävling följs arrangörens anvisningar.

6.0 Protester, besvär och bestraffningar

Detta kapitel och regler i NT ersätter kapitel §400 i UIM:s regelverk vid nationella tävlingar i Sverige.

Inga krav för skada som uppkommer från brott mot någon regel kan riktas mot tävlingsledningen, vädjoinstans eller disciplinnämnd eller någon person däri. En deltagare som erkänner ett brott påtar sig därmed inte något ansvar för skada.

Funktionärer är skyldiga att anmäla händelser som är bestraffningsbara till tävlingsledningen. Alla bestraffningsbara händelser som kommer till tävlingsledningens kännedom ska behandlas.

6.1 Juridiska instanser

Juryn på tävlingen prövar tävlingsärenden i första instans. Dess beslut kan överklagas till vädjoinstansen.

Vädjoinstansen prövar tävlingsärenden i andra instans. Dess beslut kan överklagas till disciplinnämnden, vars beslut (som rör tillämpning av tävlingsregler) i sin tur kan överklagas till Riksidrottsnämnden.

6.2 Protester – jury

Juryns uppgift är att behandla alla protester från tävlande. Juryn sitter så länge tävlingen varar och ska besluta så fort som möjligt i alla protester som kommer in under tävlingen. Juryn kan bara utdöma de bestraffningar som tävlingsledaren kan utdöma.

Juryn ska bestå av tre medlemmar, inklusive en ordförande. Förbundets supervisor och tekniska supervisor ska ingå i juryn. Arrangören utser ytterligare minst en neutral person, notera att en tävlingsfunktionär inte kan vara jurymedlem. Sammansättningen av juryn ska meddelas vid det första förarmötet för tävlingen. Juryn ska vara närvarande vid detta förarmöte.

Ingen jurymedlem som själv har deltagit som tävlande eller funktionär i tävlingen får delta i juryn. Personer som har direkt eller indirekt intressegemenskap med någon av de berörda parterna får inte döma en protest.

6.3 Inlämning av protest

En tävlande kan bara protestera mot fakta som direkt berör den tävlande. En protest kan läggas mot den anslagna resultatlistan, mot tävlingsledningens beslut eller mot en eller flera medtävlande. Gemensamma protester, undertecknade av flera tävlande, behandlas inte.

Alla protester ska vara skriftliga på svenska eller engelska.

Protest ska motiveras och relevanta dokument som lämnas in ska gälla som bevis och detta ska lämnas in inom protesttiden.

Alla protester ska undertecknas av den protesterande. Protesten ska överlämnas till tävlingssekretariatet som ska, i den protesterades närvaro, ange tidpunkten för mottagandet.

Tävlande kan vid anmälan delegera rätten att protestera i den tävlandes namn till annan person. Kostnad som avser bevisningen ska täckas av den förlorande parten.

En skriftlig protest kan återtas av den protesterande men då förloras protestavgiften.

Juryn ska fastställa om protesten har lämnats in i enlighet med reglerna. Om protesten bedöms vara ogiltig ska skäl för detta presenteras för den protesterande.

Om juryn beslutar i enlighet med protesten återbetalas protestavgiften.

Ingen protest kan läggas mot juryns beslut, det kan bara omprövas i besvärsnämnden.

6.4 Protestavgift

Protestavgiften är 250 kr vid rundbane- och offshoretävlingar. Protestavgiften är 500 kr vid aquabiketävlingar. Protestavgiften ska betalas inom protesttiden.

6.5 Protesttid

En protest som avser regelmässigheten av en tävlandes fordon, motor eller en tävlande, måste inlämnas före förarmötet. Start i en tävling anses som ett accepterande av förutsättningarna och giltigheten av de övriga tävlande. Det enda undantaget till ovanstående är när den protesterande kan visa att fakta inte delgavs före förarmötet, då kan en protest läggas upp till en timme efter det att resultatlistan anslagits.

Övriga protester ska lämnas in inom en timme, 30 minuter vid aquabiketävling, från det att första resultatlistan blivit anslagen, med följande undantag: en protest mot ändrade resultat kan lämnas in en timme efter det att det nya resultatet anslagits, men bara angående det beslut som lett till ändringen av resultatet.

Arrangörer av tävlingar i offshore och rundbana kan korta ner protesttiden till 30 minuter, förutsatt att det anges i tilläggsreglerna. Denna tid gäller även vid protest mot ändrat resultat.

6.6 Förhör

Varje person som är berörd av protest, eller som blivit anklagad för ett brott mot reglerna ska ha rätt att bli förhörd inför juryn för att försvara sig själv. Varje part har rätt att ta med vittnen till förhöret. Juryn ska meddela alla parter om när och var förhör ska ske.

Om någon part, som i laga ordning meddelats, misslyckas med att närvara, utan att ha gett en acceptabel förklaring, kan domslut ske utan förhör.

Det är parternas ansvar i ett protestärende att säkerställa att deras vittnen tillsammans med andra bevis finns närvarade vid förhör. Juryordförande bör ta deras tillgänglighet i beaktande när tid för jurymöte bestäms.

Följande procedur ska följas vid alla förhör, om inte annat anges i dessa regler:

  • Skriftliga protokoll ska föras.
  • Alla parter har rätt att närvara, ifrågasätta alla bevis samt förklara sin sak vid förhöret. Protesten ska läsas upp för parterna.
  • Parterna får kalla vittnen. Varje vittne får, efter att ha gett sin version av fallet, bli utfrågad av parterna och av juryn.
  • Vittnena ska dra sig tillbaka och parterna får göra en slutplädering för sin sak.
  • Juryn får återkalla varje part, tidigare vittnen eller nya vittnen eller begära annan information.
  • Parterna ska vara närvarande under hela återkallandet och ska ha möjlighet att ifrågasätta all ny information, efter vilket de får göra om sin slutplädering.
  • Parter under 18 år måste ha sällskap av en vuxen under förhör.

6.7 Beslut

Beslut av juryn ska uppnås med enkel röstmajoritet. Vid lika röster, fäller ordförandens röst utslag.

Alla beslut tagna av juryn ska meddelas till de berörda parterna skriftligt, inklusive deras rätt att överklaga.

Alla dokument som berör varje jurybeslut ska skickas till förbundets kansli och finnas tillgängligt för en högre instans till dess att det inte går att överklaga längre.

6.8 Varning

En varning är ett meddelande om en oacceptabel handling. Den ska dokumenteras av tävlingssekretariatet. En varning medför automatiskt att om förseelsen upprepas sker hårdare bestraffning. En varning ska vara bevittnad.

En varning kan ges av tävlingsledaren eller av disciplin-/besvärsnämnd och är giltigt fram till årsskiftet innevarande år.

6.9 Gula och röda kort

Ett gult eller ett rött kort kan bara delas ut av tävlingsledaren eller supervisor.


Gula och röda kort kan bara delas ut för dåligt eller farligt uppträdande på vattnet. Upp till två gula kort per gång kan delas ut för farligt uppträdande på vattnet. Ett rött kort kan delas ut för väldigt farligt eller medvetet farligt uppträdande på vattnet.


Om ett gult eller rött kort utdelas ska detta anslås skriftligen tillsammans med resultaten. Mottagaren av ska informeras innan kortet anslås.


Mottagaren har en timme på sig att protestera mot det utdelade kortet.


Den tävlandes alla gula kort är giltiga i de fyra första tävlingar som mottagaren deltar i från det att det senaste gula kortet delades ut. Röda kort innebär avstängning från tävling och uppvisning i två månader samt omedelbar diskvalificering från tävlingen där kortet mottogs. Om en person får tre gula kort innebär detta att korten omvandlas till ett rött kort. Vid nationella tävlingar rapporteras inte gula kort in till UIM. De röda korten rapporteras däremot in till UIM.


Ytterligare bestraffning kan beslutas av licensinnehavarens förbund.


I supervisorns rapport ska det noteras vilka kort som delats ut, till vem och varför.

6.10 Blåa kort

Blåa kort kan delas ut till alla som befinner sig på tävlingsområdet. Ett blått kort kan bara delas ut av supervisor för stötande, osportsligt, aggressivt eller osäkert beteende och så vidare under hela tävlingen.

Ett andra blått kort innebär omedelbar avstängning från tävlingsområdet. Juryn kan besluta om ytterligare bestraffning.

6.11 Uteslutning

Uteslutning utesluter den tävlande från resultaten i heat eller lopp där brottet skett.

Uteslutning utges av tävlingsledaren eller högre instans.

Utesluts en tävlande ska beslutet meddelas innan protesttidens slut.

6.12 Tillfällig avstängning

Tillfällig avstängning från delar av, eller hela, tävlingen, kan tilldömas en tävlande, en tävlande med besättning, en besättningsmedlem eller en funktionär.

Tillfällig avstängning kan ges för allvarlig disciplinär överträdelse. Tillfällig avstängning kan utdömas av tävlingsledaren eller högre instans.

6.13 Brott mot de tekniska reglerna

Om en förare vid en tävling diskvalificeras på grund av brott mot de tekniska bestämmelserna skall blanketten Anmälan till Svemo disciplinnämnd utfärdas av supervisor och bifogas tävlingsrapporten för vidare bedömning av disciplinnämnden.

6.14 Bestraffning vid internationella tävlingar

Vid officiell rapport från UIM kan disciplinnämnden ta upp ärende.

7.0 Nationella undantag och tillägg för samtliga klasser

Nedan presenteras nationella undantag och tillägg till UIM:s regelverk. Vid tillägg finns ursprungsregeln i UIM:s regelverk.

7.1 Hjälmar

På nationella tävlingar och uppvisningar är det tillåtet att köra med hjälmar som är ECE 22:05- godkända så länge resten av UIM:s hjälmregler uppfylls. På internationella tävlingar i Sverige (så som international ordinary events och mästerskapstävlingar) gäller UIM:s regler.

7.2 Startnummer

Startnummer (tävlingsnummer) bokas genom Svemo TA.  Startnummer kan hållas vilande under en säsong.

7.3 Reklam

Förbundet och arrangörer har rätt till reklamplats på båtarna och aquabikes.

7.4 Alkohol

Vid nationella tävlingar gäller regeln om alkohol i NT.

8.0 Nationella undantag och tillägg för aquabike

Nedan presenteras nationella undantag och tillägg till UIM:s regelverk.

8.1 Personlig säkerhetsutrustning

Hjälmen ska till minst 70 % vara färgad gul, orange eller röd, alternativt kan hjälmhuva användas. Jet hjälmar (öppna) är ej godkända.

8.2 Tävlingens genomförande

Det finns två olika tävlingsformat:

  1. Heat-tävling där alla hat har samma poängvärde, slutresultat avgörs genom förarnas sammanlagda heatpoäng
  2. Eliminieringstävling där kvalhet avgör startordning i finaler där eliminering sker från lägre final till högre. Slutligen koras tävlingens vinnare efter resultat i A-finaler.
8.3 Heattävlingar
8.3.1 Placering på startgrind i heattävlingar

Placering på startgrinden till första finalheatet vid varje tävling lottas för respektive klass (den som får nummer 1 väljer först, den som får nummer 2 väljer som andra person osv). Vinnaren i finalheat ett får sedan först välja startspår, tvåan får välja som nummer två osv. Motsvarande görs till finalheat tre där vinnaren i föregående finalheat får välja spår som nummer ett osv.

Vid ett eller flera genomförda kvalheat räknas placering i kvalet där vinnaren i det snabbaste heatet får spår 1 och sedan vinnaren i det näst snabbaste spår 2 osv.

Tilldelad plats på grind måste hållas.

När flera klasser körs i samma heat ska separat lottning ske i varje klass.

8.3.2 Tävlingspoäng i heattävling

Poängen från finalheaten sammanräknas och ger en totalpoäng för deltävlingen och en slutplacering.

Om förare hamnar på samma poäng efter körda finalheat under en och samma tävling ska den som har bäst resultat i sista heatet placeras först.

8.3.3 Finaler i heattävlingar

Varje finalheat ska bestå av ett antal varv. Heatlängd bestäms senast efter träningen och publiceras i samband med förarmötet. Nedan tider är rekommenderade:

Ski GP3.3 junior (13-15 år)ca 10 minuter
Ski GP3.2 junior (10-12 år)ca 10 minuter
Ski GP3ca 10 minuter
Ski GP1ca 10 minuter
Ski Fun GP1ca 10 minuter
Ski Veteran GP1ca 8 minuter
Runabout GP1ca 10 minuter
Runabout GP2ca 10 minuter
Runabout GP3ca 10 minuter
Runabout GP4ca 10 minuter
Runabout GP4 juniorca 8 minuter
8.4 Elimineringstävling

Denna tävlingsform är lämpad för mindre vattenytor och banor, och då ett fåtal förare är spridda över ett större antal klasser inom samma maskinkategori (sitt-, ståmaskin samt GP4 sittmaskiner).


En maskinkategori kan samla alla maskinklasser inom kategorin att tävla i samma kval, eliminerings- och A-finalheat.

8.4.1 Heatindelning, heatlängd och banor vid elimineringstävling

Lämplig heatlängd är ca hälften av den tid som rekommenderas för heattävling.


Banan ska vara av sprintkaraktär men bör innehålla split/-ar och även ett ”joker”-avsnitt för att underlätta omkörningar. Vid ”Joker”-avsnitt skall varje förare ta detta spår en gång per heat, missar förare detta stryks ett varv för föraren.


För maskinkategorin sittmaskiner rekommenderas en alternativ bansträckning anpassade för deras högre farter och utrymmeskrav.


En eller flera klasser inom samma maskinkategori lottas in i en eller flera kvalgrupper till kvalheaten.
Samtliga kvalheat och finalheat körs med max 12 förare, förutom A-finaler som körs endast med 8 förare.


Se bilaga B – Elimineringstävling aquabike för en mall för indelning i kvalgrupper, kvalheat och finaler.

8.4.2 Kvalheat och lottning vid eliminieringstävling


Uppdelning i kvalgrupper: När förarantalet är ojämnt delbart med antal kvalgrupper, exempelvis uppdelning av 15 förare till två kvalgrupper, ges alltid den första kvalgruppen det lägre antalet förare, i detta fall 7 förare i kvalgrupp 1, och 8 förare i kvalgrupp 2.

I varje kvalgrupp får den förare med lägst lottnummer startposition 1, längst till höger i körriktningen, intill kommer förare med näst lägst lottnummer o s v. I kvalheat två blir startpositionerna omvända.

Slutresultat kvalheat: Efter kvalheaten upprättas slutlig poängställning från kvalen enligt UIM poängskala.
Vid lika poäng i en kvalgrupp, placeras förare med bäst placering i sista heatet först.
Vid flera kvalgrupper inom samma maskinkategori särskiljs förare med samma poäng genom den redan gjorda lottningen.

8.4.3 Finaler vid elimineringstävling

Alla finaler körs i två heat.

Samtliga Elimineringsfinaler ger möjlighet att gå vidare till högre final och slutligen kunna nå A-finalerna.

I den lägsta Elimineringsfinalen väljer förare med högst placering i resultatlistan från kvalheaten startspår först, därefter förare med näst högst placering o s v.

Vinnaren av Final 1 väljer plats först i Final 2, därefter tvåan o s v.

När första Elimineringsfinalerna avgjorts går ett antal förare vidare till nästa högre final.

Där väljer redan kvalificerade förare startposition först enligt kvalresultaten. Därefter väljer förare som kvalificerat sig från lägre final, först väljer vinnaren, tvåan o s v.

8.4.4 A-finaler vid elimineringstävling

Startpositioner väljs lika tidigare heat.

8.4.5 Slutresultat vid elimineringstävling

När samtliga Finaler körts upprättas tävlingens slutliga resultatlista utifrån resultaten i Finalerna.

Vinnare av tävlingen blir den förare som samlat mest poäng i A-finalerna, vid lika poäng avgör placering i sista heatet. Därefter tvåan i A-finalen o s v ända till sista plats i lägsta finalen. 

För varje klass som ingått i Finalerna och där 3 eller fler förare deltagit upprättas även separata resultatlistor för aktuell klass.

8.5 Start

Föraren måste vara på startlinjen vid heatstart för att få deltaga, dvs förare får inte köra in i heatet senare om föraren inte deltagit i starten. Tävlingsledaren har rätt att neka förare att starta i heat om föraren inte håller angivna tider.

Olika startmetoder kan användas, exempelvis flaggstart, ljussignaler samt gummibandstart, detta skall meddelas i tilläggsreglerna.

8.6 Få deltagare

Vid få deltagare kan deltagarna i olika klasser inom samma maskinkategori (sitt- och ståmaskin samt GP sittmaskiner) samköra om det kan ske på ett säkert sätt. Poängräkningen ska särskiljas per klass i sammanställningen. Juniorklasser får inte slås ihop med klasser där seniorer deltar.


Då två klasser körs ihop ska den snabbaste klassen ha de bästa startpositionerna.

8.7 Ramlat av sin aquabike

Förare som ramlat av sin aquabike får ta hjälp av annan förare eller funktionär för att ta sig till sin aquabike.

8.8 Bana (aquabike offshore)

En bana kan köras i ett antal varv eller på en viss angiven sträcka. Ett varv på en offshorebana ska vara minst en sjömil. En bansträcka får vara maximalt 30 sjömil lång, men en tävling kan innehålla mer än en bansträcka.

8.9 Miss av boj (aquabike offshore)

Förare som missar boj blir diskvalificerad om inte föraren på ett säkert sätt vänder och passerar bojen på rätt sida.

8.10 Ski Fun

Ski Fun är en klass för nybörjare från 15 år. Klassen följer UIM:s regler för ski GP1.

Klassen får inte ingå i en serie, cup eller liknande. Fun-förare får inte delta i annan ski-klass vid samma tävling.

Om förare uppnår tre topp-tre totalplaceringar i Fun-klass under en tävlingssäsong äger förare ej rätt att delta i denna klass resterande del av året

8.11 Runabout GP3

”Naturally Aspirated” (N/A): 2-taktsmotorer max 1300 cc, 4-taktsmotorer max 1600 cc. Turbo och/eller kompressormatning inte tillåtet.

8.12 Runabout GP4 junior

Runabout GP4 junior är en klass för förare 11-15 år. Klassen ska bjudas in till alla tävlingar. Klassen körs enligt UIM:s reglemente för Runabout GP4.

Runabout GP4 junior får ej slås samman med annan klass.

8.13 Back

Runabout maskiner har rätt att behålla original backanordning.

9.0 Nationella undantag och tillägg för offshore

Nedan presenteras nationella undantag och tillägg till UIM:s regelverk.

9.1 Webtracking

Vid Offshoretävlingar ska alla tävlingsekipage vara försedda med trackingsystemet Webtracking.

Varning utdelas till förare om trackingenhet:

  • inte varit påslagen under hela tävlingen
  • inte fungerat alls
  • övergått i tre minuters uppdatering
  • slutar fungera under racet

Webtracking operatören vid tävling, ansvarar för att funktionär ska försöka stämma av med besättning om eventuella problem/förklaring när varning utdelats. Besättning är också skyldig att komma med förklaring till trackingproblem för att undvika varning/påföljd.

Varning ska meddelas på anslagstavlan samt rapporteras av supervisorn till förbundet. En andra varning kan medföra ytterligare bestraffning. Efter tre varningar sker vid påföljande ”fel” tre minuters tidstillägg. Vid ytterligare ”fel” blir det diskvalificering.

9.2 Start

Vid start är det tillåtet för tävlande att upp till planingsfart med ansluten säkerhetskontakt förflytta sig inom sittbrunnen. Kroppsdelar under midjan får inte lämna sittbrunnen.

9.3 Märkning av antalet besättningsmän

På båtar med mer än två i besättningen ska antalet personer ombord skrivas längst fram på fören. Siffrorna ska vara minst 15 cm höga i avvikande färg mot bakgrunden. Antalet ska skrivas i tre olika riktningar. Båt som bryter mot denna regel diskvalificeras.

9.4 Säkerhetsutrustning (ej aquabike offshore)

Navigatören ska vid sin plats i båten ha minst två grabbhandtag.

Alla ombord ska ha våtdräkt eller motsvarande. Observera att våtdräkter med långa ben och långa ärmar kan försvåra för en medvetslös person att vändas upp i rätt läge.

Två paddlar ska finnas ombord på båten. Ett fysiskt sjökort ska finnas ombord.

9.5 Man över bord (ej aquabike offshore eller P750)

Om en eller flera ur besättningen hamnar i vattnet under tävling/uppvisning måste ekipaget avbryta tävlingen/uppvisningen.

9.6 Tävlingsnummer aquabike offshore

Storleken på siffrorna ska vara minst 18 cm i höjd och 3 cm i bredd. Mellanrummet mellan siffrorna ska vara minst 2 cm. Runt tävlingsnumret ska det vara minst 2 centimeter i marginal. Sifforna ska vara svarta och bakgrunden vit.

9.7 Målgång

Vid målgång i en bana av typ ”varvbana” där tävlande passerar mållinjen upprepade gånger innan målgången är det alltid den tävlandes ansvar att ha kontroll på att rätt antal varv körts för sin klass. Detta oavsett om det uppfattas som att avflaggning sker innan rätt antal varv körts.

9.8 Träning

Vid en tvådagarstävling måste det finnas tid för träning dag 2.

9.9 Skydd under däck

Alla båtar ska ha en anordning som förhindrar att besättningsmän kastas framåt eller åt sidorna under däck, längre ut än pedalställ/fotbräda.

9.10 Offshore 3J

Båtar redan inmätta enligt 2018 års V60-regler får användas vid nationella offshore 3J- tävlingar under en övergångsperiod, fram till och med säsongen 2023.

9.11 Ljudnivå

Tillåten ljudnivå för offshorebåtar är, oavsett klass och motortyp, nationellt 91 dB (A) + 4 dB
(A) vid prov enligt UIM-regel 734.2.


För motorer som ej har UIM homologisering, CE-godkännande eller har ett förändrat avgassystem rekommenderas ett intyg för ljudnivå. Det justerade ljudtrycket får högst vara 95 dB(A).
Intyget skall vara bifogat till mätbrevet.

Påföljder:

  • Uppmätt ljudnivå under tävling på 96-100 dB(A) för mätvärdet justerat normavståndet 25 m: Nerflyttning 3 (tre) placeringar.
  • Uppmätt ljudnivå under tävling på över 100 dB(A): Diskvalificering i tävlingen.

Uppmätt justerad ljudnivå över 96 dB(A) skall noteras i loggbok.

10.0 Nationella undantag och tillägg för rundbana

Nedan presenteras nationella undantag och tillägg till UIM:s regelverk.

10.1 Tidsträning

Tidsträningen grönflaggas efter 1 minut och då startar tidtagningen.

10.2 Klockstart

Om klockstart används har arrangören rätt att minska förvarningstiden till tre minuter. För klasser med standardmotorer kan förvarningstiden kortas ner till en minut. Detta ska meddelas senast på förarmötet.

10.3 Bränsle P750

Endast tillåtet att köra med alkylatbensin enligt SS 15 54 61:2008 i samtliga klasser inom P750 där motorn är en 2-takts motor med förgasare.

10.4 Sidoskydd, hydro OSY400

Sidoskydd Hydro, alternativt enligt Klassreglemente och historiska outboards 5.06.2, gäller alla båtar i OSY.

10.5 Propellerskydd

Nationellt gäller för OSY klassen att Propellerskydd ska användas på bryggan samt depån när man varmkör motorerna med propeller på.

10.6 Overaller vid nationella tävlingar i rundbaneklasser upp till och med GT15

Vid nationella tävlingar för rundbaneklasser upp till och med GT15 godkänns overaller som är tillverkade av lägst material Kevlar 29 alternativt uppfyller CIK-FIA level 2.

11 BILAGA A -Minimum sjukvårdsberedskap


Räddningsfunktionär (offshore och rundbana) kan, efter utbildning, ha två olika behörigheter:
1.                Räddningsfunktionär  
2.                Räddningschef

De olika stegen för räddningsfunktionärer
Samtliga steg delas upp i förare, ytbärgare samt sjukvårdare. Grundkrav för ovanstående:
Förare – Lång erfarenhet av att manövrera motorbåt med gott omdöme. Förarintyg samt manöverintyg för högfartsbåt.
Dykare – Dykcertifikat motsvarande PADI Rescue diver eller CMAS***.
Sjukvårdare – Leg. Sjuksköterska alt ambulanssjukvårdare med aktuell akuterfarenhet. Starkt rekommenderat med PHTLS eller liknande.

Med erforderlig praktisk erfarenhet menas att man under en säsong deltagit i flertalet tävlingar som räddningsfunktionär och där fått vara med på flertalet insatser. Upp till räddningschefen att bedöma. En person som rekommenderas till räddningschef skall ha varit och arbetat i Räddningsteam på vattnet under flera säsonger. Denne skall även ha varit med och utbildat räddningsfunktionärer. För att kunna erhålla räddningschefslicens ska personen även inneha licens som biträdande tävlingsledare/säkerhetschef.

Räddningschef
Ansvarar för att tillräckligt antal räddningsbåtar (och ev helikoptrar) med tränad och utrustad personal är placerade på strategiska platser.
Detta görs i dialog med säkerhetschef och tävlingsledare.

Förtydligande X1
För sjukvård- och räddningsberedskap vid Classic Hydro uppvisning gäller att säkerhetsansvarig har gått ”Rädda en kompis” samt att det finns tillgång till bår eller liknande som flyter och är gjord för att ta upp person ur vattnet samt fartyg till densamma. Vid cockpitbåtar krävs minst en dykare med tävlingsledare/säkerhetschefs behörighet.
Sjukvårdare på plats ska vara lägst legitimerad Sjuksköterska alt ambulanssjukvårdare med adekvat sjukvårdsutrustning enl. J-krav.

Förtydligande X2
För sjukvård- och räddningsberedskap vid träning : Vid färre än 6 båtar, så gäller att säkerhetsansvarig har gått ”Rädda en kompis” samt att det finns tillgång till bår eller liknande som flyter och är gjord för att ta upp person ur vattnet samt fartyg till densamma. Sjukvårdsutrustning enl. J-krav. Vid cockpitbåtar krävs minst en dykare med tävlingsledare/säkerhetschefs behörighet. Vid 6 eller fler båtar SKA komplett Räddningsteam finnas på plats.

12 BILAGA B – ELIMINERINGSTÄVLING AQUABIKE
Antal deltagareAntal kvalgrupperTill A-finalerAntal förare/heatTill B-finalAntal förare/heatTill C-finalAntal förare/heatTill D-final
-121 1:an, 2:an
samt 1-6 från B-final
8 3:an, 4:an
samt 1-6 från C-final
8 övriga (8 st)
132 1:an från varje kvalgrupp
samt 1-6 från B-final
82:an från varje kvalgrupp samt 1-6 från C-finl8övriga (9 st)
1421:an
fr varje kvalgrupp
samt 1-6 fr B-final
82:an
fr varje kvalgrupp
samt 1-6 fr C-final
8övriga (10 st)
1521:an
fr varje kvalgrupp
samt 1-6 fr B-final
82:an
fr varje kvalgrupp
samt 1-6 fr C-final
8övriga (11 st)
1621:an
fr varje kvalgrupp
samt 1-6 fr B-final
82:an
fr varje kvalgrupp
samt 1-6 fr C-final
8övriga (12 st)
1721:an, 2:an från varje kvalgrupp samt 1-4 från B-final83:an, 4:an från varje kvalgrupp samt 1-6 från C-final10övriga (9 st)
1821:an, 2:an från varje kvalgrupp samt 1-4 från B-final 8 3:an, 4:an från varje kvalgrupp samt 1-6 från C-final 10övriga (10 st)
1921:an, 2:an från varje kvalgrupp samt 1-4 från B-final 8 3:an, 4:an från varje kvalgrupp samt 1-6 från C-final 10övriga (11 st)
2021:an, 2:an från varje kvalgrupp samt 1-4 från B-final 8 3:an, 4:an från varje kvalgrupp samt 1-6 från C-final 10övriga (12 st)
2121:an, 2:an från varje kvalgrupp samt 1-4 från B-final 83:an, 4:an, 5:an från varje kvalgrupp samt 1-6 från C-final12övriga (11 st)
2221:an, 2:an från varje kvalgrupp samt 1-4 från B-final 83:an, 4:an, 5:an från varje kvalgrupp samt 1-6 från C-final 12övriga (12 st)
2331:an, 2:an
från varje kvalgrupp
samt 1-4 från B-final
83:an, 4:an
från varje kvalgrupp
samt 1-6 från C-final
125:an från varje kvalgrupp samt 1-6 från D-final9övria (8 st)
2431:an, 2:an
från varje kvalgrupp
samt 1-4 från B-final
8
3:an, 4:an
från varje kvalgrupp
samt 1-6 från C-final
125:an från varje kvalgrupp samt 1-6 från D-final 9övriga (9 st)
2531:an, 2:an
från varje kvalgrupp
samt 1-4 från B-final
83:an, 4:an
från varje kvalgrupp
samt 1-3 från C-final
125:an från varje kvalgrupp samt 1-6 från D-final övriga (10 st)
2631:an, 2:an
från varje kvalgrupp
samt 1-4 från B-final
83:an, 4:an
från varje kvalgrupp
samt 1-3 från C-final
125:an från varje kvalgrupp samt 1-6 från D-final 9övriga (11 st)
2731:an, 2:an
från varje kvalgrupp
samt 1-4 från B-final
83:an, 4:an
från varje kvalgrupp
samt 1-3 från C-final
125:an från varje kvalgrupp samt 1-6 från D-final 9övriga (12 st)
2831:an, 2:an
från varje kvalgrupp
samt 1-4 från B-final
83:an, 4:an
från varje kvalgrupp
samt 1-6 från C-final
125:an, 6:an
från varje kvalgrupp
samt 1-3 från D-final
9övriga (10 st)
2931:an, 2:an
från varje kvalgrupp
samt 1-4 från B-final
8 3:an, 4:an
från varje kvalgrupp
samt 1-6 från C-final
125:an, 6:an
från varje kvalgrupp
samt 1-3 från D-final
9övriga (11 st)
3031:an, 2:an
från varje kvalgrupp
samt 1-4 från B-final
8 3:an, 4:an
från varje kvalgrupp
samt 1-6 från C-final
125:an, 6:an
från varje kvalgrupp
samt 1-3 från D-final
12övriga (12 st)
3131:an, 2:an
från varje kvalgrupp
samt 1-4 från B-final
83:an, 4:an
från varje kvalgrupp
samt 1-6 från C-final
125:an, 6:an, 7:an
från varje kvalgrupp
samt 1-3 från D-final
12övriga (10 st)
3231:an, 2:an
från varje kvalgrupp
samt 1-4 från B-final
83:an, 4:an
från varje kvalgrupp
samt 1-6 från C-final
12 5:an, 6:an, 7:an
från varje kvalgrupp
samt 1-3 från D-final
12övriga (11 st)
3331:an, 2:an
från varje kvalgrupp
samt 1-4 från B-final
83:an, 4:an
från varje kvalgrupp
samt 1-6 från C-final
12 5:an, 6:an, 7:an
från varje kvalgrupp
samt 1-3 från D-final
12övriga (12 st)
13 Klassreglemente Classic hydro och historiska outboards
13.1.1 Förberedelser för att anordnande av uppvisning för Classic Hydro

Rådgör med Svemo om den tilltänkta tidpunkten är lämplig.

13.1.2

Informera lokal polismyndighet om att uppvisning kommer att äga rum.

13.1.3

Meddela Svemo om exakt plats och tidpunkt för uppvisningen.

13.1.4

Meddela Svemo om ansvarig Svemo-ansluten klubb, ledare för uppvisningen och ansvarig tekniker.

13.1.5

Meddela Svemo körtid för ambulans från station till uppvisningsplats. Informera SOS Alarm 112 om exakt plats och tidpunkt för uppvisningen.

13.1.6

Sjukvårdskunnig person, minst sjuksköterska, skall finnas på plats dagen för uppvisningen.

13.1.7

Tillse att minst en lämplig räddningsbåt med två välinstruerade personer ombord kommer att finnas på plats.

13.1.8

En bår skall finnas tillgänglig på stranden för upptagning av en eventuellt skadad person.

13.2 Uppvisningsorganisation

Alla uppvisningar står under överinseende av den arrangerande Svemo-anslutna klubben med hjälp och stöd av annan förening. Dessa utser en ansvarig ledare (med tävlingsfunktionärslicens) för uppvisningen samt en ansvarig säkerhetsbesiktningsman (med teknikerlicens).

13.3.1 Säkerhetsbestämmelser

Förare skall ha en Classic licens. Classic licens inkluderar rätt till start som debutant i två OSY-tävlingar.

13.3.2

Flytväst av racertyp. Ska vara hel och ej angripen av röta.

13.3.3

Hjälm E eller S märkt. Endast orange eller klarröda hjälmar godkänns.

13.3.4

Skyddskläder. Ska vara heltäckande och av kraftigt material.

13.3.5

Förare av båtar med säkerhetsbälte måste ha turtletest intyg.

13.3.6

Räddningsbåt. Ska vara av lämplig storlek för att kunna bogsera en person mot land. Besättningen, minst två personer, skall vara väl informerad om sin uppgift.

13.3.7

En disciplinkommitté skall finnas och ha rätt att utfärda skriftliga varningar och tillfälliga avstängningar. Kopia på åtgärder skall sändas till kansliet för vidare rapport till vattensportsektionen.

13.4 Rundbana
13.4.1 Bojar

Samtliga vändpunkter ska märkas med minst två bojar. Ett avstånd mellan bojarna på cirka 20 m rekommenderas. (Detta för att minimera risken för korsande körriktning.)

13.4.2 Start

Startförfarandet fritt. Bestäms av arrangören, enligt UIM 305 – 307. Vid gemensam start krävs att uppvisningsledaren innehar lägst A2 licens. Vid stillaliggande start kan lampa ersättas av flagga.

13.4.3 Antal båtar

Rekommenderas att ej överstiga 8 stycken per ”heat”.

13.4.4 Resultat

Resultatlistor får ej produceras avseende placering som har med passerande av mållinje att göra. Resultatlistor för Classic-Hydro kan t.ex. baseras på längsta resväg, mest tidsenliga välbevarade ekipage och flitigaste åkning.

13.5 Tekniskt reglemente
13.5.1 Mätbrev och besiktningsbok

Mätbrev utfärdas av Svemo klasscoach för classic hydro. Mätningen utförs av ägaren. Signeras och stämplas
av utsedd samordnare.

På mätbrevets baksida finns plats för tekniker att föra in eventuella anmärkningar som ska vara åtgärdade till nästa uppvisning.

13.5.2 Besiktning

Till hjälp för teknikern ska den speciella checklistan för Classic Hydro användas. Svemo:s besiktningsprotokoll används i tillämpliga delar.

13.5.3 Flytkraft

Varje båt ska ha en sådan flytkraft att den säkert flyter om en olycka inträffar. Flytkraften ska för en båt av trä motsvara en volym av 20 dm³ skum med täta celler per 100 kg totalvikt.

13.5.4 Gasreglage

Gasreglage ska vara försett med automatisk retur, men spärr får förekomma.

13.5.5 Båt

Ska vara av hydrotyp, enstegs eller trepunkts.

Hydrobåt är båt där föraren har knästående eller liggande körställning och där båt ej är tri- eller katamaran.

Nytillverkade båtar tillåts om utformningen är av ”gammal” typ. (Även flatbottnade båtar med låga bord av typ runaboats eller utility som mätt in i klasser med tilläggsbokstaven U kan tillåtas. Kör separat.)

13.5.6 Classic båt och motor

Båt och Motor Classic ska vara minst 25 år gammal.
(Tills vidare ges dispens för motorer tillverkade t.o.m 1981)

13.5.7 Motor Yamato 102, 202 & 302

Motor Yamato 102, 202 och 302 oavsett tillverkningsår kan delta i uppvisning i egen klass.

13.6 Historiska Outboards – HO

Klass: max 100 hk, och max 1000cc samt motorer äldre än 1990
I enlighet med Classic Hydro uppvisning, med följande tillägg:

13.6.1 Antal båtar

Då antalet båtar rekommenderas att ej överstiga 8 stycken per heat, bör vid behov uppdelning i klasser ej ske efter cylindervolym, utan indelas efter motoreffekt. Detta för att ej få för stora hastighetsskillnader.

13.6.2 Sidoskydd

Förarplatsen måste förses med sidokrockskydd med en höjd enligt gällande regelverk. Material m.m. enligt separat skrivelse. Alternativt förses förarplatsen med aramidfiber, enligt UIM regler.

Knäbåtar kan delta i tävling med motsvarande sidoskydd i polykarbonat som liggbåtarna
och med mått enligt UIM § 522.02.

14 Klassreglemente Classic Offshore
14.1.1 Tävling

Tävlingsmomentet är att med ett klassiskt offshore-ekipage hålla en jämn fart så nära som möjligt sin på förhand valda idealfart längs hela banan.

14.1.2

Alla tävlingar står under överinseende av den arrangerande Svemo-anslutna klubben.

14.1.3

Tävlingsarrangören ska i startbekräftelsen ange ungefärlig banlängd. Aktuell banlängd som arrangören kommer att använda vid beräkning av resultat ska meddelas senast en timme före start.

14.1.4

Tävlingsarrangören ska med stöd av Webtracking, upprätta Resultatlista enligt nedan regelverk. Summan av ålderspoäng enligt mätbrev och erhållna poäng i knopdelen ger totalpoängen för placering i resultatlistan.

Knopdelen = skillnaden mellan vald idealfart och uppmätt snittfart ger placering/poäng enligt tabell 14.2.11 nedan.

Om två ekipage får samma totalpoäng så placeras den med högst poäng i knopdelen före den med lägre knoppoäng.

14.1.5

Alla beräkningar ska ske med två decimalers precision.

14.1.6

Hela banan måste fullföljas, 70%-regeln UIM §320.01 gäller ej i Classic.

14.1.7

Max hastighet är 60 knop. Överskrids detta vid något tillfälle under tävlingen diskvalificeras ekipaget.

14.1.8

Valbar idealfart är 25 – 55 knop i hela knop. Vald idealfart anges av den tävlande i Webtracking och kan ändras fram till 1 timme innan start.

14.1.9

Totalpoängen per tävling summeras till årets cup-resultat. Se dokumentet Classic Offshore Cuper.

14.2 Allmänt
14.2.1

Generellt gäller alla Svemo och UIM-regler i tillämpliga delar om inget annat nämns här eller meddelas av arrangören.

14.2.2

Förare och alla besättningsmän skall ha en giltig licens utfärdad av Svemo. Där ingår en ansvars och
olycksfallsförsäkring.

14.2.3

Krav för erhållande av licens enligt kapitel 2 i ”SR Vattensport” på Svemo hemsida där det
tex framgår att du måste vara medlem i en till Svemo ansluten klubb. Klubben hjälper dig att komma igång.

Classic minimiålder: Förare 15 år för Grupp 1. 16 år upp tom Grupp 3. 18 år Grupp 4 – 6

Navigatör 13 årför Grupp 1. 15 år upp tom Grupp 3. 18 år Grupp 4 – 6.

14.2.4

Mätbrev utfärdas av Svemo efter ansökan från ägaren. Se 14.2.8 för ålderspoäng. Vid ändringar som kan förändra ålderspoängen upp eller ned, kontakta Svemo.

14.2.5

Flytkraft 2 liter/HK. Det får vara cellplast, dunkar väl inslaget i rivsäkert material och förankrat i skrovet. Flytkraft innehållande luft får vara max 25 liter/enhet.

14.2.6

Tävlingsnumret består av Grupp nr (se 14.2.11) följt av förarens startnummer alternativt ett nummer tilldelat av tävlingsarrangören vid tillfällig licens.


Tävlingsnumret ska vara minst 30 cm högt, minst 23 cm brett, minst 5 cm stapeltjocklek och minst 8 cm mellanrum.
Se exempel här bredvid och UIM regel 710.

14.2.7

Motor, propeller, hissning och drev/växelhus är fritt. Bearbetning och trimning är fri. Fast bränsletank med däckspåfyllning måste vara jordad oavsett material på tanken. Generellt gäller att övermotoriserade ekipage ej tillåts dvs de kommer ej att erhålla ett mätbrev.

14.2.8 Ålderspoäng

Ålderspoäng anges i mätbrevet och beräknas på båt och motor var för sig. 400 är maximal totalpoäng.
Se nedan tabell.

14.2.9 Knoppoäng

Poängskalan för knopdelen är enligt UIM § 321.01.
Se nedan tabell.

14.2.10 Gruppindelning

En indelning för att underlätta (för publiken) att se vilka båtar som har jämförbara motorstorlekar samt ett sätt att ge arrangörer en enkel möjlighet att begränsa vilka båtar som man vill bjuda in.

14.2.11 Tabell ålderspoäng, knoppoäng & gruppindelning
15 Klassreglemente JT15
15.1 Syfte

JT15 ger de yngsta möjlighet till enkel och billig start med båtracing. Farten är maximerad till 28 knop. Detta ger ökad trygghet och höjer säkerheten. Steget att gå till GT15 är litet.

15.2 Allmänt

JT15 blandas ej med annan klass på banan. Körs likt GT15 och med minst 3 heat men utan tidsträning.

15.3 Båtar

Se GT reglemente. Mindre avvikelser är tillåtna; Fugetive eller liknande är tillåtna.

15.4 Motorer

Utombordsmotor med kåpeffekt max 15hk. Modifieringar för bättre lämplighet i denna klass får utföras men ljudnivån får ej höjas (tex tag ej bort kablagetätningar)

15.5 Overall

Godkända för typ Go-kart eller bättre.

15.6 Flytväst

Lägsta krav är räddningsväst med grenband. Om ryggskydd saknas rekommenderas att komplettera med detta. Uppblåsbar flytväst är inte tillåten.

15.7 Hjälm

Lägst ECE 22:05 märkning godkänd. Färg ska vara orange, gul eller röd; gärna fluorescerande. Minst 50% av den övre delen ska ha korrekt färg.

15.8 Ålder

Från det år föraren fyller 8 år.

15.9 Båt

Båt får ej gå snabbare än 28 knop. Om båt går snabbare föreslås följande enkla ändringar:
• Byta propeller
• Barlasta båten
• Modifiera/begränsa gasreglaget
• Sänk motor alt. lång rigg

15.10 Start

Startordning i första heatet lottas. Arrangören väljer sedan startordning i övriga heat så att alla i första hand får prova på de olika startpositionerna (hänsyn kan tas till föregående tävling/ar)

15.11 Övrigt

Ej SM/RM status.


Deltagare i klassen kör med svarta siffror.


Pokaler till samtliga.


Deltagarlista anslås men ej resultatlista.

Rekommenderas att varje arrangör på ett eller annat sätt avgör vilken tid per varv/heat som
motsvarar 28 knop. Detta bör då inte underskridas.


Om en båt går för snabbt, trots att man gjort vad man kan, så är det upp till främst chefstekniker
att i möjligaste mån försöka hjälpa till. Arrangören kan neka till fortsatt deltagande.

16 Klassreglemente inbordare klass K, U & UL

Nationella inbordarregler gällande 3 års perioder. Dessa regler är uppdaterade till 2023.
Ändringar inför varje ny treårsperiod ska fastställas så att minst en säsong är kvar med
nuvarande regler. Ändringar inför perioden från och med 2024 skall alltså vara beslutade
innan säsongen 2023 inleds och så vidare.

Man kan börja tävla i offshore K som både förare och navigatör från och med det år man
fyller 16 år.

16.1 Nationellt inbordarreglemente

Klassen K omfattar trimmade inbordarmotorer på upp till 2050 cc

Klassen U omfattar trimmade inbordarmotorer på upp till 8400 cc.

Klassen UL (U-Light) omfattar standardmotorer på upp till 600 hästkrafter.

Klasserna U och UL prisbedöms var för sig men tävlar om ett gemensamt RM. Om ett U och UL ekipage får samma poäng så delas medaljen (man avgör EJ på inbördes möten)

16.2 Motorer
16.2.1 Tillåtna inbordarmotorer klass K

Båtmotorer:
Båtmotorer av 4-takts motorer, som tillverkats i minst 2500 exemplar, homologerade enligt UIM-reglerna. Motortyper från ex. jetski, jetskibåtar mm är ej tillåtna. Ej heller motorer som ursprungligen konstruerats som utbordare.


Bilmotorer:
För nämnda bilmotorerna gäller endast seriekravet, motor ska ha kommit från bil som serietillverkats i minst 2500 exemplar. Block, vevaxlar(slaglängd), vevstakar, kolvar samt topplock mm, får kombineras fritt, även mellan olika motortyper/ fabrikat om seriekravet för resp. del uppnåtts. Kubikgränsen för klassen måste naturligtvis följas. Även så kallade eftermarknadsdelar tillåts, inget seriekrav.

FIA homologering är inte nödvändigt, men det är enklaste sättet att visa att seriekravet är uppfyllt.

Övriga motorer:
Motortyper från ex. mc, så kallade. mc-bil, snöskoter, är ej tillåtna

16.2.2 Tillåtna inbordarmotorer klass U

Motor får ej ha överliggande kam och motorblocket ska vara tillverkat i gjutjärn.

16.2.3 Tillåtna inbordarmotorer klass UL

Standard inombordsmotor i katalogfört standardskick på upp till propellereffekt på max 430 hästkrafter.

Standardmotor ska vara/ha katalog- och saluförd som båtmotor i Sverige. Katalog bifogas med mätbrevet.

16.2.4 Turbocompound, gasturbin och Wankel

Turbocompoundmotorer, gasturbiner och wankelmotorer tillåts ej.

16.3 Tillåtna ändringar för klass K
16.3.1 Trimning och putsning

De originaldelar som inte kan bytas enligt efterföljande bestämmelser får trimmas genom putsning och bearbetning. Detta innebär att om ursprunget hos den serietillverkade komponenten alltid med säkerhet kan fastställas, får denna del korrigeras, balanseras, lättas, reduceras eller modifieras till formen genom bearbetning. Allt tillägg av material på ett homogent sätt (svetsning, limning, elektrolys) utöver reparation är förbjudet beträffande motorn.

16.3.2 Topplock och ventiler

Förutom de modifieringar som får utföras på topplocket, såsom specificeras under paragraf 16.3.1, råder fullständig frihet beträffande ventiler, ventilstyrning och ventilsäten. Antal ventiler per cylinder får dock inte ändras. Det är tillåtet att montera brickor på ventilfjädrarna. Ventilfjädrarnas antal och typ är fritt, om ändringarna håller sig inom de begränsningar som angivits under paragraf 16.3.1.

16.3.3 Kompressordrift

När en motor är försedd med en anordning vars uppgift är att högkomprimera motorns bränsleblandning (mekanisk eller avgasdriven kompressor eller motsvarande anordning) ska den verkliga cylindervolymen multipliceras med koefficienten 1,4 och den sålunda framräknade cylindervolymen anses vara den för båten gällande.
Turbo och/eller överladdade motorer tillåts. Ett dynamiskt luftintag, avsett att leda luft till motorns luftintag betraktas inte som kompressor.

För klass K får endast ett ladd-aggregat nyttjas, turbo eller kompressor.

Ej heller sekventiell/bi eller elektrisk överladdning är tillåtet.

16.3.4 Omborrning

Omborrning till maximal volym i den cylindervolymklass motorn normalt hänförs till är tillåtet. Omvänt gäller också att en motor får fodras ner till närmaste mindre cylindervolymklass.

Montering eller utbyte av cylinderfoder är tillåtet. Med foder förstås cylinderns insida som berörs av kolven. Fodret kan vara en särskild detalj, monterbart i blocket genom inpressning, svetsning eller dylikt. Materialet är fritt. Om motorns cylindrar är borrade direkt i blocket, tillåts lösa foder av valfritt material. Materialet får tillföras insidan av cylindrarna.

16.3.5 Avgasrör

Avgasgrenrör (från cylindertopp) och avgasrör är fritt. Hela avgassystemet måste avkylas i hela dess längd och detta måste ske genom vattencirkulation, vattenmantling, bandning eller genom att blanda vattnet med avgaserna. Avkylningen måste verka från cylinderlocket.

Det kan tillåtas att en kort bit av röret, ej överstigande tre centimeter av avgasröret intill cylinderlocket, ej avkyls.

Ovanstående är ej nödvändigt vid tävlingar med inbordare, där avgasröret, grenröret, ljuddämparen eller blandaren kan fastsättas utanför skrovet, däck eller kåpa.

Vid turbomontage får kylning av avgassystemet ordnas på annat lämpligt sätt.

Temperaturen på den yttre ytan av skyddet får inte, vid något tillfälle, överskrida 150 °C.

Avgasutloppet måste vara placerat så att besättningen inte kan påverkas av avgasrök.

16.3.6 Kamaxlar och ventilreglering

Fritt. Kamaxelns (-axlarnas) placering och antal får dock inte ändras.

16.3.7 Elektriskt system

Batteri och startmotor ska finnas, övrig el och tändningssystem är fritt.

16.3.8 Kraftöverföring

Inga flerväxlande växellådor eller varierande utväxling tillåts.

16.3.9 Efterkontroll/Rivning av motorer klass K

Motorer skall inte rivas enbart för kontroll, utan endast i samband med protest. Samtliga motorer (avser bottendel) skall vara förbereda för plombering.
Vid protest väljer båtägaren något av nedanstående alternativ:

  1. Riva på plats.
  2. Plombera och riva vid ett senare tillfälle i närvaro av tekniker. Detta kan alltså ske efter avslutad säsong.
    Utrustning för plombering medförs till samtliga tävlingstillfällen av klassen själva. Plombering utfös av tekniker samt dokumenteras i besiktningsbok/mätbrev
16.3.10 Övrigt

Det råder inga restriktioner för lager, packningar, smörjsystem eller bränslepump beträffande antal, typ, placering och kapacitet.

Finns elektrisk bränslepump ska strömbrytare lätt kunna nås av alla i besättningen.

Hål för plomberingstråd (3 mm), i cylindertopp, cylinderblock och oljetråg bör finnas förberett.

16.4 Tillåtna ändringar för klass U
16.4.1 Trimning och putsning

De originaldelar som inte kan bytas enligt efterföljande bestämmelser får trimmas genom putsning och bearbetning. Detta innebär att om ursprunget hos den serietillverkade komponenten alltid med säkerhet kan fastställas, får denna del korrigeras, balanseras, lättas, reduceras eller modifieras till formen genom bearbetning. Allt tillägg av material på ett homogent sätt (svetsning, limning, elektrolys) utöver reparation är förbjudet beträffande motorn.

16.4.2 Topplock och ventiler

Topplock och ventiler är fritt med begränsningen max 2 ventiler/cylinder.

16.4.3 Inloppssystem

Insugsarea i spjälhus för båda motorstorlekarna tillåts vara max 60,0 cm2, dvs 1 x Ø93,05 mm, 2 x Ø65,80 mm eller 4 x Ø46,52.

16.4.4 Kompressordrift

När en motor är försedd med en anordning vars uppgift är att högkomprimera motorns bränsleblandning (mekanisk eller avgasdriven kompressor eller motsvarande anordning) ska den verkliga cylindervolymen multipliceras med koefficienten 1,4 och den sålunda framräknade cylindervolymen anses vara den för båten gällande.

Turbo och/eller överladdade motorer, bensin- eller diesel, tillåts.

Ett dynamiskt luftintag, avsett att leda luft till motorns luftintag betraktas inte som kompressor.

För dieselmotorer gäller koefficienten 1,0 för beräkning av maximalt tillåten cylindervolym.

16.4.5 Omborrning

Omborrning till maximal volym i den cylindervolymklass motorn normalt hänförs till är tillåtet. Omvänt gäller också att en motor får fodras ner till närmaste mindre cylindervolymklass.

Montering eller utbyte av cylinderfoder är tillåtet. Med foder förstås cylinderns insida som berörs av kolven. Fodret kan vara en särskild detalj, monterat i blocket genom inpressning, svetsning eller dylikt. Materialet är fritt. Om motorns cylindrar är borrade direkt i blocket, tillåts lösa foder av valfritt material. Materialet får tillföras insidan av cylindrarna.

16.4.6 Avgasrör

Avgasgrenrör (från topplock) och avgasrör är fritt. Hela avgassystemet måste avkylas i hela dess längd och detta måste ske genom vattencirkulation, vattenmantling, bandning eller genom att blanda vattnet med avgaserna. Avkylningen måste verka från topplocket. Det kan tillåtas att en kort bit av röret, ej överstigande tre centimeter av avgasröret intill
topplocket, ej avkyls.

Vid turbomontage får kylning av avgassystemet ordnas på annat lämpligt sätt.

Temperaturen på den yttre ytan av skyddet får inte, vid något tillfälle, överskrida 150 °C.

Avgasutloppet måste vara placerat så att besättningen inte kan påverkas av avgasrök.

16.4.7 Kamaxlar och ventilreglering

Fritt. Kamaxelns (-axlarnas) placering och antal får dock inte ändras.

16.4.8 Elektriskt system

Batteri och startmotor ska finnas, övrig el och tändningssystem fritt.

16.4.9 Övrigt

Det råder inga restriktioner för lager, packningar, smörjsystem, eller bränslepump, beträffande antal, typ, placering och kapacitet.

Finns elektrisk bränslepump ska strömbrytare lätt kunna nås av alla i besättningen.

Hål för plomberingstråd (3 mm), i cylindertopp, cylinderblock och oljetråg bör finnas förberett.

16.5 Tillåtna ändringar för klass UL (standardmotorer)
16.5.1 Motorfästen

Motorfästen får förstärkas eller bytas mot kraftigare.

16.5.2 Styranordning

Styranordning får förstärkas eller bytas mot kraftigare.

16.5.3 Ljuddämpare

Extern ljuddämpare får monteras.

16.5.4 Avgasrör

Headers får monteras.

16.6 Kraftöverföring, skyddskåpor och motorrum för K/U/UL
16.6.1 Kraftöverföring

Drevet är fritt, (fabrikat/typ behöver ej vara detsamma som motorn.) Hundra procent av kraften ska överföras till vattnet när båten framförs i racingläge i lugnt vatten.

Alla båtar ska kunna manövreras framåt och bakåt och ska ha friläge, som kan manövreras via reglage från besättningsmans plats, denna funktion ska vara permanent installerad och kunna demonstreras när som helst.

Båtar som har två eller fler propellerenheter ska ha antingen en extern ”tie bar” för att stabilisera dreven eller annan skyddsanordning som förhindrar att dreven slår ihop.

16.6.2 Skyddskåpor

Motorn ska ha skydd/uppfångare över alla driv- (propeller) axlar i en 180 graders sektor uppåt.

16.6.3 Motorrum

Motorer ska vara installerade i ett utrymme, som är skilt från förarplatsen och andra utrymmen och ska ha nödvändig ventilation. Ventilationshål i skott och luckor i omedelbar närhet av besättningen ska ha flamskydd. Utrymmet(na) ska ha ordentliga luckor.

16.6.4 Motor och bränsleskott

Skott ska vara förankrade i skrovets botten och ha tillräcklig höjd för att hindra att bränsle och gaser sprids till andra delar av båten. De olika utrymmena ska kunna länsas var för sig.

Beslag för påfyllnad och avluftning av bränsletank ska vara lokaliserade utanför sittbrunnen, så att spillbränsle inte hamnar i båten.

16.6.5 Bränsletankar

Bränsletank ska vara skild från motorrum.

Bränsletillförseln ska kunna stängas av med kran utanför motorrum. Kranen ska kunna nås och manövreras lätt utan verktyg.

Eventuellt länkage (kran, reglage) får inte innehålla kabel bestående av innertråd och hölje, sådan kabel kan kärva vid brand (överföringen ska vara brandtålig).

Bränsletankar och bränslesystem ska vara jordade, för att förhindra statisk elektricitet.

Bränsle får inte förflyttas under tävling, utom genom permanent installerade bränsleledningar anslutna till tanken.

16.6.6 Brandsläckningssystem

Vid all installation av inbordarmotorer krävs ett fast manuellt system. Detta system ska vara på minst 2 kg, och ersätter ej lös handbrandsläckare (för klass K minst 2 kg och för klass U och UL minst 2 x 2 kg).

16.6.7 Säkerhetskontakt

Säkerhetskontakten ska stoppa motorn.

  • Säkerhetskontakter ska vara anslutna till alla i besättningen (först ut stoppar motorn).
    Det måste vara möjligt att koppla ihop säkerhetskontakten snabbt för att kunna starta
    motorn.
    Snöret till säkerhetskontakten får inte vara längre än 120 cm. Säkerhetskontakt ska
    vara kopplad till alla i besättningen under hela tiden då båten körs i tävlingsfart.
  • Snöret till säkerhetskontakten måste tåla 10 gånger den nödvändiga belastningen, eller
    tåla 10 kg dragningskraft. Säkerhetskontakten måste kunna utlösas i alla riktningar.
  • Snören till kontakten erfordras inte när bältessystem används.
  • På dieselmotorer ska säkerhetskontakten påverka bränslepumpen.
  • På motorer med insprutning kan säkerhetskontakten påverka
    bränsle/högtryckspumpen. Detta testas genom att provstarta motor UTAN
    säkerhetskontakt, d.v.s. bränsletrycklöst, motorn skall då ej kunna startas. Man kan också
    lyssna på pumpen, d.v.s. att den slutar gå då säkerhetskontakt bryts.
16.7 Båt/skrov för klass K/U/UL
16.7.1.1 Minimi- och maximilängd samt minimivikter klass K
MinimilängdMaximilängdMinimiviktVikttillägg
Enskrov6,2 m8,4 m625 kg0,65 kg/cm
Flerskrov6,2 m8,4 m775 kg0,65 kg/cm

Minimilängd klass K: min 6,2 meter planning surface enligt UIM §501.11. Tidigare inmätta klass K-tävlingsbåtar om de är minst 6,0 meter.

Minimivikten avser båt med nämnd minimilängd. För längre båtar ska vikten ökas enligt vikttillägg för längden överstigande minimilängd.

Vikten är färdig för tävling, torr båt inklusive all säkerhetsutrustning (utom besättningen och deras hjälm/flytvästar). För kontroll efter tävlingen ska återstående bränsle i tankar inkluderas i minimivikten. Lyftstroppar som förs med ombord räknas som säkerhetsutrustning. Båten ska vara tom på vatten.

16.7.1.2 Minimi- och maximilängd samt minimivikter klass U/UL

Endast enskrovsbåtar tillåtna.

MotorstorlekMinimilängdMaximilängdMinimivikt
U (6400 cc)7,0 m8,5 m1850 kg
UL (8400 cc)7,8 m9,5 m2100 kg
UL
MinimilängdMaximilängdMin. bredd i slagetViktEffekt
6,6 mFri1,45 m1250 kg350 Hkr
6,8 mFri1,7 m1600 kg430 Hkr
7,8 mFri1,8 m2100 kg540 Hkr
8,4 mFri1,9 m2500 kg600 Hkr

Effekt och vikt, bedöms på samma sätt som tidigare. Bredd i slaget, mätt vid akterspegeln.

Vikten är färdig för tävling, torr båt inklusive besättning och all säkerhetsutrustning inklusive hjälmar och flytvästar. För kontroll efter tävlingen ska återstående bränsle i tankar inkluderas i minimivikten.

Lyftstroppar som förs med ombord räknas som säkerhetsutrustning. Båten ska vara tom på vatten.

16.7.2 Skrovdimensioner

För enskrovsbåtar ska skrovets yttre konturer, utom avbärarlister och sprutlister ”rymma en
låda” med följande dimensioner:

KlassHöjdBreddLängd
K46 cm120 cm235 cm
U (6400 cc)46 cm120 cm325 cm
U (8400 cc)46 cm120 cm375 cm
UL46 cm120 cm325 cm

Alla båtar skall innehålla en minimivolym av flytelement, fast installerad i skrovet.

Minimivolym mätt i liter:

Klass KEnkelskrovFlerskrov
Båt i enkellaminat370 liter380 liter
Båt i sandwich150 liter200 liter

Minimivolym mätt i liter:

Klass U/ULEnkelskrov
Båt i enkellaminat800 liter
Båt i sandwich500 liter
16.7.3 Definition av enskrov

En enskrovsbåt ska vara en båt med ett skrov.

16.7.4 Vingar

Vingar tillåts inte. En vinge definieras som en anordning över däck, som har en nedåt pluseller minusvinkel på 60 grader med en area som överskrider 0,1 kvadratmeter.

16.7.5 Besättning

Besättningen ska utgöras av minst två personer. Samtliga i besättningen ska ha giltig tävlingslicens.

16.7.6 Säkerhetsutrustning och sittbrunn

Beträffande båtens och den personliga säkerhetsutrustningen i övrigt hänvisas till reglementet för Offshore 3 och till de besiktningsnormer som gäller vid svenska tävlingar. För klass K och UL ska sittbrunnen uppfylla UIM regler §703.9 och §703.8. Klass U ska ha förstärkt cockpit som uppfyller UIM regel §508 med en minimum test standard av 5000N.

16.7.7 Tävlingsnummer

Se gällande Svemo-regler.

16.7.8 Nationsflagga

Krävs ej i och med nationella klasser.

16.7.9 Bränsle

Klass K: tillåtna bränsle är handelsbensin och E85; med handelsbensin menas bensin utan tillsatser som köps på en bensinstation med högst 99 oktan. Diesel är inte tillåtet. I övrigt se regel 5.4. I övrigt se UIM regel §504.

17 Klassreglemente offshore V150

V150 är en rekryteringsklass, för enskrovsbåtar med upp till 150 hkr utbordare Båtarna är avsedda att tävla på öppna vatten, med en tänkt maxfart av 65 Knop.

Klassens ”huvudregler” är: sunt förnuft, sportsmanship samt ha kul!

Ekipage som inte till fullo uppfyller reglementet kan ges dispens för att kunna köra en (1) provapåtävling i rekryteringssyfte, ekipaget får ej tillgodoräkna sig ev poäng.

Man kan börja tävla i offshore V150 som både förare och navigatör från och med det år man fyller 16 år.

17.1 Båt
17.1.1 Skrov och däck

Skrov ska vara av enskrovstyp enligt UIM § 502.03.

Stegbotten är ej tillåtet, endast tvärsteg ”luftningssteg” med max bredd på 80 cm tillåts.

En kub med måtten längd 2.35m bredd 1.20m och höjd 0.46 m skall helt rymmas inom skrovet och däckets volym. För RIB båtar inräknas rib-kragen med i däckets volym. Friborden ska vara minst 25 cm höga på någon punkt.

Båtarna som kör i klassen skall mätas in och godkännas före säsong/start av utsedd mätfunktionär.

17.1.2 Sittbrunn

Sittbrunnen ska uppfylla UIM §703.9 och nationella tillägg, detta innebär bland annat att:

  • En förstärkt vattendeflektor med vinkel min 45°, min bredd/person 30 cm min höjd 5 cm ska finnas ovan däck framför varje besättningsmedlem, samt att det ska finnas förstärkt vattendeflektor under däck framför besättningen.
  • Till varje besättningsmedlem ska det finnas en sittplats med minimimåtten: längd 76 cm, bredd 53 cm.
  • Sittbrunnen ska minst vara 38 cm djup.
  • Det ska finnas skydd som hindrar att besättning kan åka in under däck.
  • För RIB/Styrpulpet båtar fordras ej vattendeflektor enl. UIM §703.9.
17.1.3 Längd och bredd

Mätt från båtens för till slutet av akterspegeln LÖA (LOA enligt Lloyd se skiss) ska båtens längd vara minst 5.70m

Vingbåtar är inte tillåtna. Båtens största bredd får inte överstiga största bottenbredd mätt från slag till slag med mer än 40%.

Peken och badbryggor ingår inte i längdmåttet, se mätinstruktion.

17.1.4 Vikt

Minimivikt gäller för komplett båt inklusive besättning och utrustning.

Max effektMinimivikt
150 hkr840 kg
140 hkr750 kg
130 hkr700 kg
120 hkr650 kg

17.2 Motor
17.2.1 Godkända motorer

Motorer ska vara serieproducerade STANDARD low emission (EPA) utbordarmotorer med en av tillverkaren angiven propelleraxeleffekt på max 150 hk. Motorer ska vara i orört standard skick, d.v.s. de får inte vara filade eller ”blue-printade”.

Identifiering av motorns modell är baserat på tillverkarens Serienummermärkning enligt tillverkarens serviceinstruktion.

Motorns modell och standardspecifikation ska kunna styrkas med lämplig handling (t.ex. utdrag ur verkstadshandbok) om europeisk specifikation finns gäller denna i första hand.

Specialbeställda motorer för hög höjd samt Hi-performance motorer tillåts ej.

Rigglängd ska vara minst 20” samt vara saluförd i tillverkarens broschyr för STANDARD motorer. Motorer med 15”, 25” och 30” rigg får byggas om till 20” med ORIGINAL reservdelar. Före och efter ska dock motor besiktigas av teknisk supervisor utsedd av Svemo. I tveksamma fall kontakta Svemo för kontakt med utsedd teknisk supervisor/tekniker.

Endast low emission motorer är tillåtna.

17.2.2 Tillåtna ändringar
  • Propeller får ersättas med valfri, tillsammans med brickor och muttrar
  • Tändstift får bytas ut mot valfria
  • Termostat(er) får tas bort/ersättas.
  • Styrarm, motorfästen, konsoler får förstärkas som säkerhetsåtgärd. Material får läggas till som förstärkning, inget material får tas bort.
  • Alla externa (inte inne i motorblocket) skruvar, muttrar etc får bytas som säkerhetsåtgärd.
  • S.k. styrok får monteras under förutsättning att alla öppningar i modifierade kåpor tätas noga.
  • Bränslekoppling i kåpan får tas bort/ersättas även här skall öppningar tätas noga.
  • Växelhus skall vara fabrikatets original och ha komplett växel (F-N-R). Med ”fabrikatets original” menas att t.ex. på en Evinrude motor, får man använda alla Evinrude´s växelhus som passar direkt till riggen, utan någon adapter eller modifiering.

    Det är tillåtet att montera noskon, modifiera vattenintag samt förstärka/ modifiera skädda. Diametern på växelhusets torped ska överensstämma med respektive motormodells original.

    Lagerhållare och dess infästning samt propelleraxel får bytas alternativ modifieras, anoder på och i växelhus för demonteras.

    Vid ändring av skädda/vattenintag ska UIM §735.09 uppfyllas i sin helhet, både text och bild.
  • Vid motorhaveri får motor renoveras, renoveringen skall vara i renoveringssyfte och ej vara prestandahöjande, före och efter skall motorn besiktigas av teknisk supervisor utsedd av förbundet.

    ”Borrning för överdimensionskolvar är tillåtet som reparation i samband med dokumenterat haveri och ska genomföras i enlighet med tillverkarens serviceinstruktioner och med original reservdelar från motortillverkaren.”

    Max 50 % av cylindrarna får borras till överdimension.
  • Separat vattenintag är tillåtet, dock skall motorns impellerpump brukas i sitt originalutförande. Kylning skall vara 100% från impellerpumpen.
  • Fästkonsoler får förstärkas.
  • ECU / PCM. Vid kontroll ska motor ha original prom-id enligt tillverkaren & motormodell. Motor får ej ha raderad historik.

    UIM § 502.04.04 tillämpas, vilket medför att uppfylles ej ovan så medför det diskvalificering. Vid ändring av historik vid t.ex. reparation ska detta före och efter besiktigas av förbundets supervisor.
17.2.3 Hissning

Hissning av motorn begränsas till att propeller axelns centrumlinjen måste minst vara 25 mm nedanför båtbottens köllinje mätt från båtbottens lägsta punkt med propelleraxeln parallell med båtbottens köllinje. Inga designer/utförande med fenor, kölar, steg eller konvexformad botten för att nå en högre hisshöjd är tillåtna. Om bakre delen av båtbotten ej är rak definieras köllinjen av gångytans slut och en punkt 600 mm förut. Motorn får inte gå att justera i höjdled under tävling.

Elhydrauliska och manuella hissar ska vara låsta med bult så att de inte går att justera.

17.2.4 Miljö

Oljespillmatta i depå på land erfordras.

17.3 Utrustning
17.3.1 Personlig säkerhetsutrustning

Utrustning enligt UIMs §712 och §713 hjälm & racingväst, med nationellt extra krav på våtdräkt.

I båten skall varje person minimum ha ett första förband fäst till personen/västen.

Det rekommenderas starkt att ett handbloss är fäst vid varje besättningsmedlem.

En visselpipa skall vara fäst på västen.

17.3.2 Båtens säkerhetsutrustning

Båten ska ha den utrustning som är föreskriven i UIM §715, med nationella tillägg. Det skall till exempel finnas en säkerhetskontakt till varje besättningsmedlem.

Alla offshorebåtar skall ha egna certifierade lyftstroppar och schackel, samt därtill egna lyftpunkter fästa med genomgående bultar till skrovet. Lyftpunkterna och dragpunkterna skall vara märkta med röd eller orange trekant 5 x 5 x 5 cm.

All utrustning skall vara väl surrad.

17.3.3 Flytkraft

Flytkraften ska vara väl förankrad i båten och tåla bränsle. Flytkraftens volym ska minst vara:

MaterialMin flytkraft
Enkellaminat270 liter
Skrov alt däck i Sandwich205 liter
Sandwich140 liter
17.3.4 Tävlingsnummer och flagg

Klassbeteckning är Z. Klassbeteckning och nummer ska finnas på fribord och fördäck enligt UIM §710. Minimimått: höjd 30 cm, bredd 23 cm, stapelbredd 5 cm, mellanrum 8 cm.

Nationsflagga på minst 30 x 45 cm enligt UIM §711 ska vara väl synlig från båda sidor.

18 Klassreglemente offshore W150

Båtarna ska vara avsedda att tävla på öppet vatten, med en tänkt maxfart av 70 knop.

Båtarna som kör i klassen skall mätas in och godkännas före säsong/start av mätfunktionär utsedd av Svemo.

Klassens ”huvudregler” är: sunt förnuft, sportsmanship samt ha kul!

Ekipage som inte till fullo uppfyller reglementet kan ges dispens för att kunna köra en (1) prova-på-tävling i rekryteringssyfte, ekipaget får ej tillgodoräkna sig ev. poäng

18.1 Båt
18.1.1 Skrov och däck

Skrovet skall vara av flerskrovs typ, eller så kallade vingbåtar.

18.1.2 Sittbrunn

Sittbrunnen ska uppfylla UIM § 508.60, 703.9 och nationella tillägg, detta innebär bland annat att:

  • En förstärkt vattendeflektor med vinkel min 45°, min bredd 30 cm min höjd 5 cm skall finnas ovan däck framför varje besättningsmedlem, samt att det ska finnas förstärkt vattendeflektor under däck framför besättningen.
  • Till varje besättningsmedlem ska det finnas en sittplats med en längd av 76 cm och en bredd av 53 cm.
  • Sittbrunnen ska minst vara 38 cm djup.
  • Det ska finnas skydd som hindrar att besättning kan åka in under däck.
18.1.3 Längd

Mätt från båtens för till slutet av akterspegeln L O A (enligt skiss), ska båtens längd vara minst 6,20 m.

Peken och badbryggor ingår inte i längdmåttet, se mätinstruktion.

18.1.4 Vikt

Minimum vikt gäller för komplett båt inklusive besättning och utrustning. Multiplicera hästkrafterna (120-150) med faktor 6,3 och du får fram din minimivikt.

För enskrovs/vingbåtar gäller: Multiplicera din effekt (120-150 hk) med faktor 5,8 och du får fram din minimivikt.

18.2 Motor
18.2.1 Godkända motorer

Motorer ska vara serieproducerade STANDARD utbordarmotorer med en av tillverkaren angiven propelleraxeleffekt på max 150 hk. Motorer ska vara i orört standard skick, d.v.s. de får inte vara filade eller ”blue-printade”.

Identifiering av motorns modell är baserat på tillverkarens Serienummermärkning enligt tillverkarens serviceinstruktion.

Motorns modell och standardspecifikation ska kunna styrkas med lämplig handling (t.ex. utdrag ur verkstadshandbok) om europeisk specifikation finns gäller denna i första hand.

Specialbeställda motorer för hög höjd samt Hi-performance motorer tillåts ej.

Rigglängd ska vara minst 20” samt vara saluförd i tillverkarens broschyr för standard motorer. Motorer med 15”, 25” och 30” rigg får byggas om till 20” med ORIGINAL reservdelar. Före och efter ska dock motor besiktigas av teknisk supervisor utsedd av förbundet.

I tveksamma fall kontakta förbundet för kontakt med utsedd teknisk supervisor/tekniker.

Endast EPA motorer tillåts fr.o.m. 2014.

18.2.2 Tillåtna ändringar
  • Propeller får ersättas med valfri, tillsammans med brickor och muttrar
  • Tändstift får bytas ut mot valfria
  • Termostat(er) får tas bort/ersättas
  • Styrarm, motorfästen, konsoler får förstärkas som säkerhetsåtgärd. Material får läggas till som förstärkning, inget material får tas bort.
  • Alla externa (inte inne i motorblocket) skruvar, muttrar etc får bytas som säkerhetsåtgärd
  • S.k. styrok får monteras under förutsättning att alla öppningar i modifierade kåpor tätas noga.
  • Bränslekoppling i kåpan får tas bort/ersättas även här skall öppningar tätas noga
  • Växelhus skall vara fabrikatets original och ha komplett växel (F-N-R). Med ”fabrikatets original” menas att t.ex. på en Evinrude motor, får man använda alla Evinrudes växelhus som passar direkt till riggen, utan någon adapter eller modifiering.

    Det är tillåtet att montera noskon, modifiera vattenintag samt förstärka/ modifiera skädda.

    Diametern på växelhusets torped ska överensstämma med respektive motormodells original.

    Lagerhållare och dess infästning samt propelleraxel får bytas alternativ modifieras, anoder på och i växelhus för demonteras.

    Vid ändring av skädda/vattenintag ska UIM 735.30 uppfyllas i sin helhet, både text och bild.
  • Vid motorhaveri får motor renoveras, renoveringen skall vara i renoveringssyfte och ej vara prestandahöjande, före och efter skall motorn besiktigas av teknisk supervisor utsedd av Svemo.
  • Borrning för överdimensionskolvar är tillåtet som reparation i samband med dokumenterat haveri och ska genomföras i enlighet med tillverkarens serviceinstruktioner och med original reservdelar från motortillverkaren.

    Max 50 % av cylindrarna får borras till överdimension.
  • Kylning skall vara 100% från impellerpumpen.
  • Fästkonsoler får förstärkas.
  • ECU / PCM. Vid kontroll ska motor ha original prom-id enligt tillverkaren & motormodell. Motor får ej ha raderad historik.

    UIM §502.04.04 tillämpas, vilket medför att uppfylles ej ovan så medför det diskvalificering.

    Vid ändring av historik vid t.ex. reparation ska detta före och efter besiktigas av Svemo tekniska supervisor.

18.2.3 Hissning

Motorns höjd på akterspegeln får gå att justera under gång.

18.2.4 Miljö

Oljespillmatta i depå på land erfordras.

18.3 Utrustning
18.3.1 Personlig säkerhetsutrustning

Utrustning enligt UIMs §205, hjälm racerflytväst, med nationellt extra krav på våtdräkt. I båten skall varje person minimum ha ett första förband fäst till personen/väst.

Det rekommenderas starkt att ett handbloss är fäst vid varje besättningsmedlem.

En visselpipa skall vara fäst på västen.

18.3.2 Båtens säkerhetsutrustning

Båten ska ha den utrustning som är föreskriven i UIM § 715, med nationella tillägg. Det skall till exempel finnas en säkerhetskontakt till varje besättningsmedlem.

Alla offshorebåtar skall ha egna certifierade lyftstroppar och schackel, samt därtill egna lyftpunkter fästa med genomgående bultar till skrovet. Lyftpunkterna och dragpunkterna skall vara märkta med röd eller orange trekant 5 x 5 x 5 cm.

All utrustning skall vara väl surrad.

18.3.3 Flytkraft

Flytkraften ska vara väl förankrad i båten och tåla bränsle. Flytkraftens volym ska minst vara:

MaterialMin flytkraft
Enkellaminat370 liter
Skrov alt däck i Sandwich205 liter
Sandwich105 liter
18.3.4 Tävlingsnummer och flagg

Klassbeteckningen är W.

Klassbeteckning och nummer ska finnas på fribord och fördäck enligt UIM § 710.

Minimimått: höjd 30 cm, bredd 23 cm, stapelbredd 5 cm, mellanrum 13 cm.

Nationsflagga på min 30×45 cm enligt UIM § 711 ska vara väl synlig från båda sidor.

19 Klassreglemente offshore V300, V450 och V800

V300 är en enskrovsklass, för ut- och inbordarmotorer. Båtarna ska vara avsedda att tävla på öppet vatten med en tänkt maxfart av 70 knop.

V450 är en enskrovsklass för utbordarmotorer på max 450 hk.

V800 är en enskrovsklass för utbordarmotorer på max 800 hk.

Klassens ”huvudregler” är: sunt förnuft, sportsmanship samt ha kul!

Ekipage som inte till fullo uppfyller reglementet kan ges dispens för att kunna köra en (1) ”prova på tävling” i rekryteringssyfte, ekipaget får ej tillgodoräkna sig ev poäng.

19.1 Båt
19.1.1 Skrov och däck

Skrovet skall vara av enskrovstyp enligt definition i UIM §502.03.

I V300 ska en kub med måtten längd 3,00m bredd 1,20m och höjd 0,46m skall helt rymmas inom skrovet och däckets volym. I båtar med motorer upp till 600 hk ska kubens längd vara 3,25 och med motorer på upp till 800 hk ska kuben vara 3,75.

För båtar med motorer upp till 200 hk, är kubens min längd 2,75 m.

För RIB båtar inräknas rib-kragen med i däckets volym.

Båtarna som kör i klassen skall mätas in och godkännas före säsong/start av mätningsman utsedd av Svemo.

19.1.2 Sittbrunn, cockpit

För V300 och V450 gäller:
Sittbrunnen ska uppfylla UIM §703.9 och nationella tillägg, detta innebär bland annat att:

  • En förstärkt vattendeflektor med vinkel min 45°, min bredd/person 30 cm min höjd 5 cm skall finns ovan däck framför varje besättningsmedlem som når till käk höjd.

    Det ska också finnas en förstärkt vattendeflektor under däck framför besättningen som hindrar besättningen att åka in under däck
  • Till varje besättningsmedlem ska det finnas en sittplats med minimimåtten: längd 76 cm, bredd 53 cm.
  • Sittbrunnen ska minst vara 38 cm djup.

För V800 gäller:

  • Förstärkt cockpit enligt UIM §508 med en minimum teststandard av 5000 N.
19.1.3 Längd, effekt och vikt

Båtens längd mäts från för till slutet av akterspegeln LÖA (LOA enligt Lloyds, se skiss). Minimum vikt gäller för komplett båt inklusive besättning och utrustning.

Peken och badbryggor ingår inte i längdmåttet, se mätinstruktion.

V300

Max effekt utbordareMax effekt inbordareMin längdMin vikt
200 hkr225 hkr6,30 m860 kg
225 hkr250 hkr6,50 m980 kg
250 hkr275 hkr6,70 m1100 kg
275 hkr300 hkr6,90 m1225 kg
300 hkr320 hkr7,10 m1350 kg

V450

Max effekt utbordareMin längdMin vikt
400 hkr7,0 m1400 kg
450 hkr7,0 m1600 kg

V800

Max effekt utbordareMin längdMin vikt
500 hkr7,2 m1320 kg
550 hkr7,2 m1470 kg
600 hkr7,2 m1620 kg
700 hkr7,8 m1925 kg
800 hkr7,8 m2250 kg
19.2 Motorer
19.2.1 Utbordarmotorer
19.2.1.1 Godkända motorer

Motorer ska vara serieproducerade STANDARD EPA utbordarmotorer med en av tillverkaren angiven propelleraxeleffekt på max 300 hkr, 450 respektive 800 hkr. Motorer ska vara i orört standardskick, d.v.s. de får inte vara filade eller ”blue-printade”.

Identifiering av motorns modell är baserat på tillverkarens Serienummermärkning enligt tillverkarens serviceinstruktion.

Motorns modell och standardspecifikation ska kunna styrkas med lämplig handling (t.ex. utdrag ur verkstadshandbok) om europeisk specifikation finns gäller denna i första hand. Specialbeställda motorer för hög höjd tillåts ej.

Vid dubbelmontage gäller den sammanlagda effekten. Så kallade sportmotorer med avgasutsläpp i propellercentrum som t.ex. Mercury XS250 tillåts, rigglängd ska vara minst 20”. Motorer med 15”, 25” och 30” rigg får byggas om till 20” med ORIGINAL reservdelar.

Före och efter ska dock motor besiktigas av teknisk supervisor utsedd av förbundet. I tveksamma fall kontakta Svemo för kontakt med utsedd teknisk supervisor/tekniker.

Endast EPA motorer tillåts fr.o.m. 2014.

19.2.1.2 Tillåtna ändringar
  • Propeller får ersättas med valfri, tillsammans med brickor och muttrar.
  • Tändstift får bytas ut mot valfria.
  • Termostat(er) får tas bort/ersättas.
  • Styrarm, motorfästen, konsoler får förstärkas som säkerhetsåtgärd. Material får läggas till som förstärkning, inget material får tas bort.
  • Alla externa (inte inne i motorblocket) skruvar, muttrar etc. får bytas som säkerhetsåtgärd.
  • S.k. styrok får monteras under förutsättning att alla öppningar i modifierade kåpor tätas noga.
  • Bränslekoppling i kåpan får tas bort/ersättas även här skall öppningar tätas noga.
  • Växelhus skall vara fabrikatets original och ha komplett växel (F-N-R). Med ”fabrikatets original” menas att t.ex. på en Evinrude motor, får man använda alla Evinrudes växelhus som passar direkt till riggen, utan någon adapter eller modifiering.

    Det är tillåtet att montera noskon, modifiera vattenintag samt förstärka/ modifiera skädda. Diametern på växelhusets torped ska överensstämma med respektive motormodells original.

    Lagerhållare och dess infästning samt propelleraxel får bytas alternativ modifieras, anoder på och i växelhus för demonteras.

    Vid ändring av skädda/vattenintag ska UIM § 735.30 uppfyllas i sin helhet, både text och bild.
  • Vid motorhaveri får motor renoveras, renoveringen skall vara i renoveringssyfte och ej vara prestandahöjande, före och efter skall motorn besiktigas av teknisk supervisor utsedd av förbundet.

    Borrning för överdimensionskolvar är tillåtet som reparation i samband med dokumenterat haveri och ska genomföras i enlighet med tillverkarens serviceinstruktioner och med original reservdelar från motortillverkaren.

    Max 50 % av cylindrarna får borras till överdimension.
  • Separat vattenintag är tillåtet, dock skall motorns impellerpump brukas i sitt originalutförande. Kylning skall vara 100% från impellerpumpen.
  • Fästkonsoler får förstärkas.
  • ECU / PCM. Vid kontroll ska motor ha original prom-id enligt tillverkaren & motormodell. Motor får ej ha raderad historik.

    UIM §502.04.04 tillämpas, vilket medför att uppfylles ej ovan så medför det diskvalificering. Vid ändring av historik vid t.ex. reparation ska detta före och efter besiktigas av förbundets tekniska supervisor.
19.2.1.3 Hissning

Hissning av motorn begränsas i V 300 till att centrum på propelleraxeln ska minst vara 25 mm under botten. Vid mätning ska propelleraxeln vara parallell med botten. (Om botten ej är rak används två mätpunkter en vid slutet av gångytan och en 600 mm in på gångytan som referens.) Motorn får inte gå att justera i höjdled under tävling.

Elhydrauliska och manuella hissar ska vara låsta med bult så att de inte går att justera.

För V450 och V800 är hissningen fri och får kunna ändras under gång

19.2.1.4 Miljö

Oljespillmatta i depå på land erfordras.

19.2.2 Inbordarmotorer V300
19.2.2.1 Standardmotorer

Motorerna ska vara serieproducerade standardmotorer om max 6,2 liter/325 hkr propelleraxeleffekt. Motorer ska vara i orört standardskick, dvs. de får inte vara filade eller ”blue-printade”. Övervarvningsskydd får inte kopplas ur UIM §735.5.

19.2.2.2 Specialmotorer

”Specialbyggen” om max 5,8 liter och uppvisande av bromsintyg som verifierar max propelleraxeleffekt till max 325 hk. (Bromsad vevaxeleffekt omräknad till propelleraxeleffekt = – 7 %). För verifieringskrav kontakta klasscoachen.

Växelhus får modifieras enligt UIM §735.17.

19.2.2.3 Hissning

Hissning av motorn begränsas till att centrum på propelleraxel ska minst vara 25 mm under botten. Vid mätning ska propelleraxeln vara parallell med botten. (Om botten ej är rak används två mätpunkter en vid slutet av gångytan och en 600 mm in på gångytan som referens.) Motorn får inte gå att justera i höjdled under tävling.

Separat vattenintag är tillåtet

19.2.2.4 Miljö

Icke EPA godkända motorer skall köras på miljöbränsle (t.ex. alkylat) samt biologiskt nedbrytbara oljor.

Oljespillmatta i depå på land erfordras.

Observera ljudkraven i reglementet, max 90 dB(A) vid prov enligt UIM §736.2.

19.3 Utrustning
19.3.1 Personlig säkerhetsutrustning

Utrustning enligt UIMs §205, hjälm racerflytväst, med nationellt extra krav på våtdräkt. I båten skall varje person minimum ha ett första förband fäst till personen/väst.

Det rekommenderas starkt att ett handbloss är fäst vid varje besättningsmedlem.

En visselpipa skall vara fäst på västen.

19.3.2 Båtens säkerhetsutrustning

Utrustning enligt UIMs §715 med nationella tillägg enligt regler för Offshore 3C. Det skall till exempel finnas en säkerhetskontakt till varje besättningsmedlem.

Alla offshore båtar skall ha egna certifierade lyftstroppar och schackel, samt därtill egna lyftpunkter fästa med genomgående bultar till skrovet. Lyftpunkterna och dragpunkterna skall vara märkta med röd eller orange trekant 5 x 5 x 5 cm.

All utrustning skall vara väl surrad.

19.3.3 Flytkraft

Flytkraften ska vara väl förankrad i båten och tåla bränsle. Flytkraftens volym ska minst vara:

Laminat\effekt200 hkr
(225)
225 hkr
(250)
250 hkr
(275)
275 hkr
(300)
300 hkr
(325)
400 hkr600 hkr800 hkr
Enkellaminat350 liter375 liter400 liter425 liter450 liter800 liter800 liter1000 liter
Skrov alt däck i sandwich275 liter300 liter325 liter350 liter375 liter650 liter650 liter800 liter
Sandwich225 liter250 liter275 liter300 liter325 liter500 liter500 liter600 liter
19.3.4 Tävlingsnummer

Klassbeteckning:

V300 = N

V450 = H

V800 = M

Klassbeteckning och nummer ska finnas på fribord och fördäck enligt UIM §710.

Min. mått: höjd 30 cm, bredd 23 cm, stapelbredd 5 cm, mellanrum 13 cm.

Nationsflagga på minst 30 x 45 cm enligt UIM § 711 ska vara väl synlig från båda sidor.

19.4 Övrigt

Ekipage i klass V800 utan cockpit måste köra med fungerande webtracking och att av webtracking rapporterade maxhastigheten måste vara 82 knop eller lägre. Om webtracking slutar fungera eller stängs av samt om maxhastigheten är högre än 82 knop leder detta till DQ. Ekipage med cockpit har ingen maxhastighet.

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning